peat.se
6apr/120

Triss i fatstyrka med Aberlour, Glenfarclas och Laphroaig

Vi bestämde oss för att recensera tre stycken whisky idag, slumpvis utvalda ur våra gömmor. När urvalet var klart stod några faktum klara; det blev tre whiskies på fatstyrka från tre olika regioner i Skottland. Aberlour A'bunadh från Highlands, Laphroaig Cask Strength från Islay och Glenfarclas Family Cask 1987 från Speyside. När vi väl häller upp malterna på provningsglas står ytterligare ett faktum klart för oss: de tre har i stort sett identisk färg! I fallet med Glenfarclas och Aberlour har de nog fått sitt djupa bärnstensskimmer från lagringen på sherryfat, men Laphroaigen är vi lite mer skeptiska till. Med stor sannolikhet har den fått en färgskjuts med hjälp utav sockerkulör.

Aberlour A'bunadh

Höglandswhisky från batch nummer 36 med massiva 60,1% alkohol under västen. Lagrad på spanska Oloroso-fat och ej kylfiltrerad.

Doft En bred, f(r)uktig russin- och plommonblandning. Äpple.
Smak Dessertvin på steroider, russin, några äppelövertoner
Avslut Fatet och alkoholen spelar ut varandra och lämnar fri väg åt sötman från sherrydruvorna
Betyg Förvånansvärt behaglig den höga alkoholhalten till trots, men den undviker fiasko snarare än briljerar. Vi funderar en sekund hur den hade upplevts vid 50-55%. Med lite vatten i glaset är intrycket lite mer bastant. 4 av 5 torvmossar.
Vägbeskrivning till Laphroaigs besökscenter

Vägbeskrivning till Laphroaigs besökscenter

Laphroaig 10 Cask Strength

Laphroaig lär höra till några av de mest välbekanta varumärkena när det kommer till rökig whisky. Här har vi hittat en flaska av denna Islaywhisky ur batch 003 buteljerad i januari 2011. Whiskyn är på fatstyrka och landar på 55,3% alkohol. Troligtvis är den både kylfiltrerad och, som nämndes tidigare, färgad med sockerkulör. Efter påpekande från en uppmärksam läsare så korrigerar vi uttalandet att den skulle vara kylfiltrerad. Whiskyn är endast mekaniskt filtrerad för att få bort partiklar och inget annat. Flaskan är personligen införskaffad på Laphroaigs besökscenter!

Doft Typiskt Laphroaig, men med en stålhättad alkoholkänga. Tjära, jod, läder, torra löv, korkmatta och söt rök. Klorblekt servett. Pepparrot.
Smak Sötsur rökbomb, medicinsk munskölj, rönnbärsgelé och tallbarrsolja
Avslut Destillerad mynta, havtorn och svedd wellpapp
Betyg Det är ett brett anfall från den lilla skotska ön, men vi blir inte helt överrumplade. Leveransmässigt landar Laphroaig Cask Strength nånstans mittemellan Laphroaig 10 och Laphroaig Quarter Cask. Lite mer bett än 10:an men inte riktigt lika bra som QC (eller Laphroaig 18 för den delen). Vi beslutar oss för ett betyg på mellis: 4,5 av 5 torvmossar.

Glenfarclas Family Cask 1987

Familjefatet, en refill sherry butt med nummer 3826, räckte till 633 flaskor med en alkoholhalt av 53,2%.

Doft Fruktigt lättsam, vindruva, äppelpaj, xylitol, med en tunn men sträv hint av ekfat
Smak Fjäderlätt sherryfatslagring som gradvis övergår i riktigt tunga, torkade druvor. Sötsur sås, syrligt äpple och en biton av viol.
Avslut Persika, valnöt, mango, tropisk frukt med röd chili
Betyg Lätta fruktestrar samspelar med mörka druvtoner och komponerar ett stycke typisk och klassisk Glenfarclas. Luktar gott, smakar gott och slutar gott. Välkomponerat rakt igenom och belönas med solklara 5 av 5 torvmossar.

Ett på förhand jämntippat startfält med tight målgång. Det är trots allt inte så konstigt att en vintageutgåva från välrenommerade Glenfarclas kammar hem vinsten framför en 10-årig Laffe, följda av en whisky utan åldersangivelse från Aberlour. Gammal är äldst!

28mar/120

Årets fatförädling är Glenmorangie Artein

En av årets höjdpunkter för alla whiskyfantaster som uppskattar fatförädlade utgåvor måste vara det årliga släppet ur Private Edition från Glenmorangie. Vi har haft turen att kunna prova de tre tidigare utgåvorna som inleddes med Glenmorangie Astar. Namnet på serien tillkom först med uppföljaren Sonnalta, som är vårt högvattenmärke i whiskyvärlden. Årets utgåva, Glenmorangie Artein har fått sitt namn från gaeliskans ord för sten. Namnet är inspirerat av två grundkomponenter till whiskyn, kalkstenen som källvattnet rinner ur och de steninga sluttningarna som vinet whiskyn förädlats i växt på. Med Glenmorangies (och Dr Bill Lumsdens) erfarenhet av slutlagringar på spännande fat vet vi att vi har en intressant åktur framför oss.

Glenmorangie Artein

Glenmorangie Artein

Glenmorangie Artein

Provad av Daniel och Martin 2012-03-28

Glenmorangie Artein består av whisky som slutlagrats på vinfat från Sassicaia, en så kallad Super Tuscan. Utgåvan är sammangjuten av whisky i de två åldrarna 15 och 21 år, båda med sin sista lagringstid på vinfat. Som oftast när det är frågan om en fatförädling från Glenmorangie, håller whiskyn 46% och har undgått kylfiltrering.

Doft: Röda mustiga vinteräpplen och röda bär delvis i form av jordgubbssylt. Så småningom gott om mörk torkad frukt också. Det ligger vanilj i botten, men nästan helt översvämmad av de fruktigare inslagen. Härligt syrlig, nästan lite rabarbervarning.

Smak: En smakexplosion gör det första intrycket något rörigt för oss. Andra försöket ger en tydlig smak av mintchoklad och runda honungstoner. Runt detta finns det gott om syrliga och nötiga inslag som utmärker sin rättmätiga plats i smakregistret. Längre bak på tungan när whiskyn tunnats ut något, åter igen äpplen. Det finns rönnbär här, men går även att hitta druvjuice och fruktsocker.

Avslut: En sensation av pepparmint blandat med syrliga äpplen och röd rudbeckia! Det kittlar lite av vinuösa eftertoner ett bra tag. Stundom syrligt, stundom sött med distinkt grundbeska. Definitivt röda äpplen, men även ofiltrerad äppeljuice.

Betyg: Glenmorangie Artein kräver ett par omgångar för att komma till sin rätt. Vid andra eller tredje smutten har munhålan hunnit vänja sig vid de syrligaste tonerna och kvar återstår elixiret. Man kan verkligen säga att denna vinfatlagrade whisky växer på en, och det går dessutom snabbt! Årets utgåva i Glenmorangies Private Edition förtjänar för tredje året i rad 5 av 5 torvmossar. Dock har den, precis som förra årets lansering Glenmorangie Finealta, god marginal kvar till rekordupplevelsen satt av den helt exceptionella utgåvan Glenmorangie Sonnalta PX, som för övrigt ingen annan whisky bör mätas mot.

Vinfatlagringar börjar bli allt vanligare i det svenska whiskyutbudet, med exemplar från bland annat Bowmore, Bruichladdich, Springbank och nu även Glenmorangie! Då kan det kanske vara dags att fundera på om du hör till dem som uppskattar konceptet. Eftersom vi råkar vara lite extra intresserade av ämnet kan du dessutom hitta fler utgåvor att kika närmare på om du letar bland våra inlägg. Just Glenmorangie Artein dyker upp på Systembolaget 2 april. Du har väl inte missat att vi håller koll på systembolagets släpp av maltwhisky?

19jan/120

Nyheter från Glenmorangie och Ardbeg

Glenmorangie Artein

Glenmorangie Artein

I dagarna släpps den whisky som Bill Lumsden i somras kallade för Daughter of Finealta: Glenmorangie Artein. Artein, som betyder sten på gäliska, har delvis lagrats på vinfat av typen Super Tuscan. Vi frågar ut Paul Skipworth, VD för Glenmorangie, om nyheter på Ardbeg-fronten, men som vanligt är de hemlighetsfulla. Vi får dock bekräftat att man kommer att försöka återlansera Ardbeg Supernova så ofta som faten tillåter, men troligtvis inte varje år. Paul berättar vidare att man kommer att slå ihop den årliga Ardbeg Committee-utgåvan med Feis Ile-utgåvan så att man bara har en ny whisky per år. Den årliga nya Ardbegen lanseras i samband med Whiskyfestivalen Feis Ile på Islay och släpps därefter lös på övriga världen. Feis Ile organiseras vanligtvis i juni varje år.

Vid tidpunkten för Ardbegs grundande, år 1815, fanns det ett större antal arbetarbostäder i nära anslutning till destilleriet. Några av dessa finns kvar och inhyser idag bland annat destillerichefen Mickey Heads egen bostad. Vägg i vägg med familjen Heads håller man nu som bäst på att renovera för att under hösten 2012 öppna ett lyxigt 3-rumshotell. Några av farhågorna inför att ha whiskyälskare boendes på destilleriets område innefattar vad som skulle hända om någon blev whiskysugen mitt i natten. Därför har man installerat kameror med rörelsesensorer runtom destilleriet för att hinna hindra nyfikna gäster från att ta sig alltför stora friheter. En annan farhåga hade att göra med högljudda gäster, eller som Paul uttryckte det med glimten i ögat: "drunk Swedes playing loud music". Av den anledningen har man ljudisolerat väggen mellan Heads-residenset och det framtida hotellet.

7sep/110

Fyra snabba från Master of Malt

Dagens skörd av drams

Dagens skörd av drams

I dag har vi förmånen att prova några av Master of Malts egna buteljeringar. Det rör sig om fyra whiskies, varav tre är single cask, dvs tappade från ett enskilt fat. En egenskap hos single cask-utgåvor är att man med säkerhet (åtminstone hos destilleriet) vet när all whisky gjordes och buteljerades, i vilket hörn tunnan låg och vem som var för ivrig i spirit safen.

Dailuaine 27 year old

Tre små centiliter med 53,6% alkohol från ett enda återfyllt sherryfat. Whisky från Dailuaine är tydligen en av huvudkomponenterna i Johnny Walker-blends. Destilleriets skylt ståtar med att där även huserar ett "Dark Grains Plant". Det låter ganska dunkelt och mystiskt men innebär odramatiskt nog att man omvandlar återstoden av malten, efter mäskning, till djurfoder.

Doft Kanel, peppar, päronkonjak, mandelmassa
Smak Torr, kryddig, mandarin, druvsockersötma
Avslut Långt, trevligt avslut med avklingande fattoner
Betyg Vi gör en Jim Murray; förväntar oss inget och blir helt överrumplade. Tokgrym Speyside-whisky som kräver fem av fem torvmossar!

Cragganmore 20 year old 1991 - Single Cask

Master of Malt-tappad utgåva i 3-centilitersprov på fatstyrka om 54,2%.

Doft Som en romrussinglass: söta druvor omgärdade av vanilj
Smak Kryddigt av kanel, tunn och vass
Avslut Relativt långt avslut med fatkaraktär
Betyg Svår att särskilja i sammandraget men med tydlig kvalitet: tre av fem torvmossar.

North British 20 Year Old 1991 - Single Cask

Denna Master of Malt-tappning har vi erhållit i deras prova-på-förpackning om 3 cl och innehåller 55,8% alkohol. Det som gör denna unik i sammanhanget är att det är en grain-whisky.

Doft Vanilj, lakrits, hallon
Smak Ordentligt av lakrits till en början, men så fort whiskyn nått lite längre bak på tungan blir det svårt att fokusera på nåt annat än bourbonreferensen. När hjärnan slagit om till bourbonprovarläget hittar man smörkola och banan.
Avslut Metalliskt av rålakrits som håller i sig förvånansvärt länge
Betyg Otippat bra grainwhisky som förtjänar fyra av fem torvmossar.

Dalmore 14 year old 1996 - Single Cask

Denna 14-åriga Dalmore är destillerad 29 oktober 1996 och buteljerad 17 juni 2011. Lagrad på återanvänt bourbonfat och på fatstyrka: 55,5%.

Doft Syrliga druvskal, krusbär, druvsaft, smörsötma
Smak Pomerans, pistagenöt, vitpeppar
Avslut Vanilj, pomerans, ekfat
Betyg En spännande Highlandwhisky som inte lär göra någon besviken. Fyra av fem torvmossar skrapar den ihop till.

Allt som allt upplever vi att Master of Malts egna buteljeringar, framförallt av single cask, imponerar. Man garanteras en intressant och unik whisky eftersom MoM förmodligen köpt upp fat som av någon anledning inte passat in bland övriga fat från samma tillverkningstillfälle. Ta t ex det fiktiva exemplet när ett destilleri fyller den sista tunnan i en tillverkningsserie. Om de har otur kommer den att vara knappt halvfylld och whiskyn kommer således ha mindre kontakt med träet och mer kontakt med luften i tunnan än vad som försiggår i övriga tunnor i samma serie. Det bidrar till unika uttryck och engångsupplevelser för oss som i slutändan smuttar på resultatet.

7jun/110

Sverige-exklusiv vintage från Balblair

Balblair Distillery, beläget i Edderton i de skottska högländerna, har en ganska unik filosofi. Istället för att, som den absoluta majoriteten av aktörerna på whiskymarknaden, lansera whisky baserat på antalet år den lagrats, så har Balblair gått över helt till konceptet vintage whisky. Det innebär att de blandar och lanserar whisky som är destillerad ett specifikt årtal.

Balblair 1995 Vintage

Balblair 1995 Vintage

Balblair Vintage 95

Provad av Daniel och Martin 2011-06-07

Balblair 1995 är inte helt överraskande destillerad enbart under 1995 och innehåller ingen sockerkulör. Möjligen är den dock kylfiltrerad med sina 43% alkohol. Whiskyn har fått mogna i second fill-bourbonfat och kommer i en första upplaga om 420 flaskor exklusivt för Sverige. Lanseringen är fastställd till utvalda Systembolaget-butiker i juni, troligtvis till mitten av månaden.

Doft: Äppeljuice! Citrus, först i formen av lime, men sedan även citron och apelsin allteftersom doften utvecklas.

Smak: Väldigt försiktig kropp som kräver tid, tålamod och volym för att utforska. Det är blommigt och elegant, kanske lite väl oprovocerande. Vi lockas att undra hur denna Balblair hade gjort sig på fatstyrka. Lite mer alkohol hade förmodligen gjort kroppen lite mer offensiv och intressant. Honungslent utan sötma. En svag strimma av anis virvlar omkring i samklang med aningar från fatet.

Avslut: Valnöt och knäckminnande karamell. Det finns en behagligt sträv aprikoston som stannar kvar i en smärre evighet.

Betyg: Balblair 1995 Vintage öppnar stenhårt med en spännande doft som sätter ribban högt. Därpå följer en något anonym smaksensation som lyckligtvis snabbt leder till ett snyggt avslut som nära nog matchar doftens hårda öppning. Hade smakportionen varit mer tydlig, exempelvis genom en högre alkoholhalt, spekulerar vi i ett betyg som snuddar vid en femma, men i nuvarande skick kan vi inte riktigt sträcka oss så långt. Den habila doften och avslutet väger dock upp för den något mesigare kroppen. Vi enas till slut om ett betyg på 4 av 5 torvmossar.

2jun/110

En spännande årgångsutgåva av anCnoc

Knockhu (destilleriet bakom anCnoc) producerar huvudsakligen elegant whisky. Ibland kan det ta lång tid för whiskyn att öppna sig och visa sina egenskaper. Om man provar deras utgåvor med några år på nacken kan det vara väl värt att vara tålmodig, som vi fick erfara tidigare, när vi provade anCnoc 35, en kommande utgåva från destilleriet. Idag sitter vi och återbesöker en spännande årgångsutgåva av anCnoc från 1996.

anCnoc 1996 vintage

anCnoc 1996 vintage

Knockdhu anCnoc 1996

Provad av Daniel och Martin 2011-06-02

AnCnoc 1996 är en blandning av 14 till 14,5 år gammal whisky. All whisky i anCnoc 1996 har lagrats lokalt vid destilleriet på utvalda bourbon- och sherryfat. AnCnoc 1996 är buteljerad vid 53,7% alkohol utan kylfiltrering.

Doft: Mustigt syltig av björnbär. Kemiskt varm, som hobbylim. Det är alkoholhalten som driver på något. Vid närmare besök kan man hitta grönt äpple och aningen strävhet av omogen banan. Fruktigt av äppelcider. För alkoholhalten oerhört samlad och len i doften. Efter att ha smakat blir det tydligt att det finns kanel även i doften.

Smak: Initialt söt av skogsbär eller plommon. Kryddigt tilltagande kanelig, nötig och pepprig. Fatet är genomgående i de senare delarna av smakupplevelsen.

Avslut: En blandning av sträva fattoner och toner av söta frukter och bär i den mörka skalan - björnbär, hallon, körsbär, plommon.

Betyg: En riktigt grym whisky tappad nära fatstyrka. Den bedövar visserligen något, men det är få whiskies som är så här mjuka och behagliga vid den höga alkoholhalten. Det tydliga intrycket av kanel blir nästan explosivt och tar över fullständigt efter ett par smuttar. För att vara en i grunden mjuk och elegant whisky utmanar den oss ändå och får det välförtjänta betyget 5 av 5 torvmossar.

AnCnoc 1996 finns inte att få tag på i Sverige, men om man är ute efter upplevelsen och inte lyckas kamma hem en flaska vid utlandsbesök så finns det snarlika utgåvor att tillgå. Exempelvis anCnoc 16 delar flera utmärkande attribut med anCnoc 1996 och är en utmärkt whisky för stilla kontemplering!

10maj/110

Twasting av anCnoc 35

För andra gången på kort tid har vi blivit ombedda att delta i en "twasting", en Twitter tasting-session. Denna gång rörde det sig om ett prov av en 35-årig anCnoc som ännu inte nått marknaden. Tanken med twastingen är att skapa ett positivt Internet-sorl kring produkten i god tid innan den släpps. Twastings är en trend som börjat sprida sig bland de destillerier som är aktiva i sociala medier. Mackmyra hade exempelvis sin första twasting inför släppet av Mackmyra Special 06. Vi har tidigare deltagit i en Twasting med publik anmälan hos just anCnoc. Denna gång var det åtta utvalda panelmedlemar som fick prova en exklusiv anCnoc 35 och vi är förstås oerhört glada över att få vara med i listan över utvalda whiskyprovare. Som förespråkare av viral marknadsföring kunde vi inte annat än att hänga med!

Redo för twasting av anCnoc 35

Redo för twasting av anCnoc 35

Har du förresten missat att peat.se finns på Twitter så tycker vi att det är hög tid att börja följa oss där. Nya inlägg på bloggen annonseras ögonblickligen i vårt Twitterflöde så att man alltid kan hålla sig uppdaterad. Följer du vårt konto @peatse på Twitter, kan du dessutom hitta andra relaterade whisky-twittrare. Dessutom kan du följa oss aktivt nästa gång vi provar whisky med andra whisky-bloggare på Twitter.

anCnoc 35

Provad av Daniel och Martin 2011-05-10

anCnoc 35 kommer så småningom att buteljeras på 43% ABV, vilket i detta fall faktiskt innebär cask strength! De fat man har valt ut har gemensamt inte en högre alkoholhalt än så. De aktuella faten är före detta bourbon- och sherryfat. Totalt kommer man släppa 1400 flaskor när det väl beger sig. Det officiella datumet för släppet är inte avslöjat, men man hintar om att den hinner komma ut i god tid innan jul. Priset är inte offentliggjort men paralleller dras till förra releasen av 30-årig anCnoc som hamnade runt 100 brittiska pund, dvs dryga tusenlappen. Whiskyn är varken kylfiltrerad eller färgsatt med sockerkulör. Hantverksmässigt, precis i vår smak!

Doft: Svårflörtad till en början. Sherryfaten anländer plötsligt med honung, vaniljhonung! Man anar tidigt att whiskyn är komplex och att det kommer att ta tid att hitta alla dess egenskaper. Det finns en strävhet från den långa tiden på fat, men samspelar med sötare toner och frambringar pomerans, lite åt Cointreau-hållet. När vi tillsätter vatten låses en lågmäld tropisk fruktdrink upp med både ananas och kokosnöt.

Smak: Pomerans och kryddigt fat. Vitpeppar. Så småningom sötare toner i form av hjortron med vaniljglass. Mango chutney, söt men kryddig. Med lite vatten i glaset hittar vi återigen kokos och dessutom lime.

Avslut: Avslutet är bittersött med ännu mer pomerans och pepprighet. Nötigt av paranöt eller möjligtvis valnöt.

Betyg: Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att anCnoc 35 är en whisky att avnjutas under stilla begrundande och under en längre tid för att få en rättvis bedömning. Det här är inte ett vrålåk utan en stabil veteranbil, inte heller är det en utekväll på stan — det är en picknick i solen. Betygsmässigt är vi nästan överens: det landar till slut på 4.5 av 5 torvmossar, med en fyra från Daniel och en femma från Martin.

Köpvärd då? Den som fascineras av whisky som öppnar långsamt men som har en hög topphastighet bör definitivt hålla ögonen öppna under hösten. Man kommer kanske inte överväldigas när man öppnar flaskan första gången men när sista dropparna lämnat glaset kommer det vara svårt att hålla sig från att slå upp en ny dram.

28apr/110

Glenmorangie Astar är hemma efter en lång färd

Vi provade Glenmorangie Astar för första gången på Öl- och Whiskymässan i Stockholm. Glenmoranige Astar är en whisky lagrad på utvalda bourbonfat från ett destilleri av Tennessee Whiskey (som bör vara Jack Daniels). Efter att ha lagrat bourbon i fyra år skeppas faten till Glenmorangie och fylls med whisky för att så småningom bli Glenmorangie Astar. Namnet Astar betyder lämpligt nog resa (eller färd) på gaeliska. En flaska har nu legat i hyllan sedan den beställdes från Systembolaget strax efter whiskymässan och det är hög tid att den provas.

Glenmorangie Astar

Glenmorangie Astar

Glenmorangie Astar

Provad av Daniel och Martin 2011-04-28

Glenmorangie Astar skyltar med att vara buteljerad vid 100° proof eller närmare bestämt 57,1% alkohol. Whiskyn är inte kylfiltrerad och har inte heller några tillsatta sockerkulörer.

Doft: Vanilj (massor av vanilj) och en del torra trätoner. Kanske lite fläder? Definitivt gröna äpplen. Massvis med estrar ovanpå vaniljen.

Smak: Tjock vanilj. Massa spännande trämelodier. Marsipan och körsbär. Det finns tydliga referenser till Glenmorangie Finealta, även om de var för sig har helt egna smakidentiteter.

Avslut: Marsipanen hänger kvar länge och varvas av nötiga ektoner.

Betyg: Glenmorangie Astar fångar din uppmärksamhet på precis samma vis som sina eftergångare Glenmorangie Sonnalta och Finealta. Det blir tydligt för oss att Glenmorangie gör sig bäst på högre alkoholhalt, nära fatstyrka. Spännande är ett ord som fullständigt sammanfattar Astar. Vi är överens om att Glenmorangie Astar förtjänar 4 av 5 torvmossar, men att den saknar inte mycket för att nå full pott.

Glenmorangie Astar är ett mycket intressant exempel som visar vad amerikansk före detta bourbonfat kan göra med en skotsk whisky. Det finns många nivåer av vanilj och framförallt fatuttryck att utforska djupare, för den som är intesserad. Låt inte vårt betyget skrämmas, utan skaffa dig istället en egen åsikt!

31mar/110

Dalwhinnie 15 – elegant i mildaste laget

Dalwhinnie är ett destilleri i de skotska högländerna som hör till samlingen Classic Malts från Diageo. Dalwhinnie är en traditionellt elegant whisky, trots att platsen för destilleriet ursprungligen delvis valdes för sitt överflöd av torvmark att torka malt och elda pannor med. Destilleriet grundades under namnet Strathspey, efter en närliggande ort, men är nu uppkallat efter byn där det ligger.

Dalwhinnie 15

Dalwhinnie 15

Dalwhinnie 15

Provad av Daniel Martin 2011-03-31

Dalwhinnie 15 är en whisky tappad på 43% alkohol. Den eleganta whiskyn är kylfiltrerad och med färg som är justerad med sockerkulör.

Doft: Banan och aningen salta havstoner, läget till trots. Mjukt av vanilj och aningen spritig. Trots ett huvudsakligen mjukt doftintryck spretar det aningen mot nötigare toner. Det finns fler estrar än banan. Om man letar lite går det hitta päronkompott och äpple.

Smak: Extremt försiktig, mjuk men med en aning sälta. För den relativt höga åldern snudd på intetsägande. Oerhört len på tungan innan fatet försikteligen gör sig till höres.

Avslut: Syrligt, snudd på sur pepprighet. Nästan lite vinaktigt. När smakupplevelsen nästan gett upp upplever vi en spännande mögelost-association som måste komma från fatets avtryck i avslutet.

Betyg: Trots att det är frågan om en mycket mjuk och elegant whisky så spretar det ganska mycket. Det finns inget element som går att fokusera energin på, vilket gör det svårt att analysera upplevelsen. Vi upplever att det saknas lite djup för att nå ett riktigt bra betyg, men det här är en whisky som växer på oss. Den gör sig säkert med en god bok! 3 av 5 torvmossar. Daniel blir påmind om upplevelsen av Rosebank 1990, som även den räckte en bit i sin eleganta enkelhet, men sedan tappade fokuspunkt.

Dalwhinnie 15 är definitivt en bra brukswhisky och kanske med utvecklingspotential hos den inbitne, men inte mycket mer!

1feb/110

Glenmorangie Finealta följer Sonnalta PX

Glenmorangie Finealta är den andra whiskyn i Glenmorangies exklusiva serie begränsade utgåvor (Private Edition). Flaskan har funnits tillgänglig i som exklusiv taxfreeutgåva sedan i höstas, och lanserades med Systembolagets whiskynyheter 1 februari. Finealta betyder elegant på skotsk gaeliska, och i whisky från Glenmorangie är det precis vad vi förväntar oss. Glenmorangie Finealta är en återskapning av ett recept från 1903 och ovanligt nog för Glenmorangie innehåller den malt torkad över torv, tidsenligt för början av 1900-talet. Det bådar för en spännande whiskyprovning!

Glenmorangie Finealta

Glenmorangie Finealta

Glenmorangie Finealta

Provad av Martin 2011-02-01

Glenmorangie Finealta består av whisky från amerikanska fat av vitek och spanska Olorosofat. Whiskyn är spädd till 46% alkohol och buteljerad utan kylfiltrering.

Doft: Mörk torkad frukt och marsipan. Metalliskt av körsbär. Mustigt och mullrigt med en svag strimma av rök. Som om inpyrda kläder från korvgrillning över en lägereld låg i rummet bredvid. Under de bredare fruktiga dofterna finns vanilj och en minimal surhet. Tilltagande sötma som av honung efter det att vanilindoften blivit ihållande tydlig.

Smak: Heltäckande! Den är strävt bred av ek med sprallig syrlighet. En hint av torv efter en rund men torr och återhållsam äppelton. Låt den ligga ett tag på tungan och många lager syrliga citrustoner rullar ut ur whiskyn.

Avslut: Elegansen rullar ut med typisk ekkaratär och övergår i en ihärdig men återhållsam sötma. Druvsötma utsöndras i små små doser, tills jag ger upp och blir tvungen att prova ett varv till.

Betyg: Jag var seriöst orolig över att min tidigare (närmast religiösa) upplevelse med Glenmorangie Sonnalta PX skulle överskugga efterföljaren Finealta. Så blev dock inte fallet. Glenmorangie Finealta kan utan problem stå på egna ben och kan förväntas plocka hem ett antal priser innan året är slut. Detta sagt måste jag lägga till att det är få uppföljare som slår originalet. Det är lika sant i det här fallet, men nu pratar vi om ett original som lyckats hamna på delad 6:e plats för skotska single malts i Murray's Whisky Bible 2011. Därmed skäms jag inte ett ögonblick för att ge Glenmorangie Finealta toppbetyget 5 av 5 torvmossar, speciellt med tanke på den spännande nyskapande (?) doftbilden.

Om du läst hit förstår du varför vi blir tvungna att återbesöka Glenmorangie Finealta snarast!