peat.se
20Okt/105

Årets utgåva av Jim Murrays Whisky Bible

Kategori: Referens
Format: Pocket
Författare: Jim Murray

Jag sitter och bläddrar i den senaste utgåvan av Jim Murrays sammanfattning av över 4500 whiskies, boken Whisky Bible 2011. Årets upplaga har fått ett reviderat omslag, men har samma avlånga format som passar utmärkt i innerfickor för lätt tillgång när det behövs. Jim Murray är efter Michael Jacksons bortfall den nu obestridda internationella whiskygurun. Det är tydligt att Jim har en förkärlek för rökig whisky, något som kanske gynnar skandinaviska läsare. Inte speciellt förvånande ger författaren därmed sitt pris för årets skotska vatted malt till Big Peat. Kanske förvånar det mer att han ger priset för årets europeiska whisky till Mackmyra Brukswhisky?

Whisky Bible 2011

Whisky Bible 2011

Whisky Bible 2011

Boken använder till skillnad från peat.se klassiska malt marks på skalan 0-100 för att utvärdera whiskies. I detta betygsystem står doft (n), smak (t), avslut (f) och helhet (b) vardera för 25 möjliga poäng. En whisky måste alltså vara bra i samtliga kategorier för att hamna nära det högsta möjliga betyget. De sammanställda betygen kommenteras av Jim Murray, fritt översatt:

  • 0-50,5 Inget annat än fullständigt diaboliskt. [Nothing short of absolutely diabolical.]
  • 51-64,5 Otäckt och väl värt att undvika. [Nasty and well worth avoiding.]
  • 65-69,5 Sannerligen väldigt oimponerande. [Very unimpressive indeed.]
  • 70-74,5 Normalt drickbart, men förvänta dig inte att jorden ska flytta på sig. [Usually drinkable but don't expect the earth to move.]
  • 75-79,5 Medelmåttig och normalt behaglig, men ibland bristfällig. [Average and usually pleasant though sometimes flawed.]
  • 80-84,5 Bra whisky värd att prova. [Good whisky worth trying.]
  • 85-89,5 Väldigt bra till excellent whisky definitivt värd att köpa. [Very good to excellent whiskies definitely worth buying.]
  • 90-93,5 Strålande. [Brilliant.]
  • 94-97,5 Superstjärnor till whisky som ger oss alla en anledning att leva. [Superstar whiskies that give us all a reason to live.]
  • 98-100 Bättre än något jag någonsin provat! [Better than anything I've ever tasted!]

Det är tydligt att Murray har en böjning för Ardbeg. Bland de fem skotska single malterna med bäst betyg hittar vi nämligen inte mindre än tre varianter: Ardbeg Uigeadail, Ardbeg Ten och Ardbeg Supernova, där de två senare samsas om det näst bästa betyget med sina 97 poäng av 100 tillsammans med Brora 30 och Glenfiddich 50 medan Ardbeg Uigeadail regerar i ensamt majestät på 97,5 poäng. Även Glenmorangie Sonnalta PX får ett riktigt bra betyg av Murray och hamnar i den tredje bästa betygskategorin med sina 96,5 poäng i topp 16 tillsammans med bland andra Ardbeg Corryvreckan och Port Charlotte PC6. Här blir jag nog lite förvånad då dessa tre whiskies (Sonnalta PX, Corryvreckan och PC6) toppar min egen lista med god marginal till allt utom möjligen Brora 30. Den 30-åriga Broran är för övrigt en exemplariskt bra whisky, kanske den bästa vi haft möjlighet att smaka. Jag tycker även att det är lite mystiskt att han ger första utgåvan Supernova (buteljerad 2009) bättre betyg än Supernova SN2010. Detta får vi nog sammanfatta som ett attribut av hans obotliga uppskattning av tungt rökig whisky.

Jim Murray varierar sina beskrivningar till synes beroende på humör och om Port Charlotte PC6 skriver han följande, vilket knappast behöver översättas:

Port Charlotte PC6 db (96,5) n24,5 ohhhhh... arrrrrrrhh..... mmmmmmmmmm..... oh the peat, the peat...... yessssss...., oh my god......mmmmmmm..... ohhhhhhh.... t24 first you get the smoky... ooooohhhhhhh... arrrrrrrrrr..... then the sweeter mmmmmmmm..... arrrroooohhhh.... f24 it finishes with a more gentle arghoooo...... mmmmmmm..... oooophhhhhh..... arrrrrrrrrr.... b24 not many whiskies have a truly unmistakable nose.... and....., but this is, this........ is....... this..... mmmmmmmm.., arrrrrhh. Ohhhhhhhh........ 61,6%

Det kan nämnas att den flaska med Ardbeg Uigeadail som fick högst betyg provades i Kanada och har batchnumret L7 325 bekräftat. Batchen såldes även på den svenska marknaden och har alkoholhalten 54,2%. Även om jag har en Uigeadail med samma alkoholstyrka så är min av en senare utgåva med batchnummer L8 316, men den är förmodligen väldigt lik den vinnande flaskan. Kika gärna i hyllan om du har en vinnarwhisky stående! Markeringen hittar du strax ovanför nedre kanten på etiketten.

Stöd Living Dead Brewery:


30Jul/100

Whisky (skottar om svenskar, anekdoter om whisky, whiskytillverkare)

Kategori: Inspiration
Format: Inbunden
Författare: Örjan Westerlund

Denna gång är det en bok som inte handlar så mycket om innehållet i flaskan. Istället är det konsumenten och whiskyfantasten boken handlar om och kretsar kring. Mer specifikt handlar boken om svenskar och deras förhållande till whisky. Boken varvar intervjuer med whiskykändisar med reportage om såväl svenska som skotska destillerier. Som en biprodukt får läsaren dessutom ett gott mått whiskyhistoria (som brukar slinka med på ett eller annat sätt när Örjan skriver).

Whisky av Örjan Westerlund

Whisky av Örjan Westerlund

Ett av det stora mysterierna som boken försiktigt försöker närma sig är varför just svenskar till så stor del dricker single malt och dessutom gärna samlar sig i föreningar och på provningar för att lära sig mer om whisky. Single malt är ett fenomen som är större i Sverige och Norden än andra länder relativt andra sorters whisky/whiskey. Det gäller speciellt rökig whisky som är en lätt inkörsport i single maltens och whiskyns förlovande land.

Boken börjar kategoriskt med undersökande artiklar om svenska whiskyproducenter (det finns som du kanske känner till fler än Mackmyra). De flesta ligger fortfarande i startgroparna eller har precis kommit igång med produktion. En av mina favoritintervjuer är den av Angela Forsgren d'Orazio från Mackmyra som verkar vara den som svarar minst retuscherat när hon berättar vilken enda flaska som skulle få följa med till en öde ö:

Den fråga jag direkt bollar tillbaka är - måste eller kan överhuvudtaget en mor välja bort alla favoritbarn utom ett!? Ta en god single cask av en Booker's bourbon, en fin rågwhisky från Rip van Winkle, en turkos etikett med the Laddie på 15 eller 20 år, eller en ljuvlig Signatory Ardbeg från ett olorosofat från 1960-talet, en oövervinnerlig Society-buteljering; en Cask 119.3 eller en Cask 18.18?

Annars verkar de flesta intervjuoffren vara relativt överens om att det inte finns någon whisky som är bäst utan att det är stunden som gör whiskyn. Boken uppmuntrar oss att fortsätta dricka single malt, men också att inte glömma bort blended whisky. Någon gån blir vi nog tvungna att sätta oss ner för en blended provning också. Om man vill närma sig blended kan man kanske göra det via single grain, exempelvis den irländska Greenore.

Vill du stödja förlaget som gett ut flera bra böcker om whisky kan du köpa boken direkt från Grenadines webshop; betydligt billigare än den lokala bokaffären.

28Jun/102

101 Whisky du måste dricka innan du dör

Kategori: Inspiration
Format: Inbunden
Författare: Örjan Westerlund

Jag fick 101 Whisky av en kollega när jag slutade min första riktiga anställning. Han hade fått nys om mitt whiskyintresse, antagligen för att jag pratar ofta och mycket om det som intresserar mig för stunden, och gav den till mig i avskedspresent. I efterhand kan man nog konstatera att han inte kunde valt bättre. Boken blev ett andra startskott (efter en liten tjuvstart) i mitt skenande whiskyintresse. Nu har min hobby fått en andra andning (delvis genom peat.se) och håller stadigt tempo. Då kan det kanske passa att berätta för dig varför du ska köpa boken, till dig själv eller någon du tycker förtjänar en kompass till whiskykartan.

101 Whisky av Örjan Westerlund

101 Whisky av Örjan Westerlund

Boken är enkelt uppbyggd. Den börjar med ett förord och en kort introduktion, sedan kommer 101 utvalda whisky med smakanteckningar, betyg och omdöme. Boken avslutas med en referensdel innehållande "whiskyns abc". Referaten till de 101 flaskorna varvas av helsidesfotografier. Boken känns fräsch och lättsmält. Kanske inget för streckläsning, men mycket trevlig att slå lite i för att vidga vyerna eller som referens till egna provningar.

Alla whisky (och whiskey) i boken är betygsatta enligt Örjans tycke och smak med betyget fyra eller fem på en skala av fem möjliga (det finns också en enda 5+, men den får du leta rätt på själv!). Intressant kan vara att han ger Talisker 10 en femma, men Talisker 16 bara en fyra trots det smått fantastiska omdömet:

En av mina egna absoluta favoriter som i sin stillsamma framtoning är mer av en god vän att småprata med, än en partyprisse som överumplar med komplimanger och översvallande snacksalighet. En tillbakalutat whisky som ger mersmak så att det nästan är farligt.

Till detta kommer nämnandet av blöt hund i doftbeskrivningen. Jag kan bara tolka det som ett skämtsamt sätt att beskriva whiskyfantasters egenheter som gör att de fastnar för whisky trots att det finns bättre sammansatta eller balanserade kandidater att välja på. Annars kan det ju så klart vara så att Örjan inte tror att jag kommer uppskatta doften av  blöt hund lika mycket som honom!

För mig var det beskrivningen av Ardbeg Blasda som fastnade tyngst. Typiskt mig eftersom den inte gått få tag på via Systembolaget (fram till för ett par veckor sedan). Om några veckor får vi se om den håller måttet, eftersom vi tänkt ordna med en Ardbegprovning med vänner. Då blir det allt från Arbeg Blasda till Ardbeg Supernova på menyn.

Om vi ska avslöja något om Örjans preferens verkar det på mängden valda whisky från olika destillerier som om Ardbeg, Glenmorangie, Springbank, Highland Park och Macallan står högt i kurs, men han ger även utrymme för något så oväntat som ett par flaskor ur Famous Grouse sortiment. Det kanske är dags att omvärdera blended något?

26Jun/100

Whisky – från Bladnoch till Highland Park

Kategori: Inspiration
Format: Inbunden
Författare: Michael Jackson

Whisky - från Bladnoch till Highland Park blev min första whiskybok, inköpt mer på grund av bokrea än whiskyintresse (som sedan skulle bli mycket större). Michael Jackson bjuder i boken på sina livserfarenheter och speciellt i form av whisky och naturupplevelser i Skottland. Michael verkar ha haft god kontakt med många högt uppsatta i whiskyindustrin (som man nog ändå måste kalla den). När han inte ingående beskriver dramatiska naturinslag längs öarna och kusten berättar han om promenader med chefsdestillatörer och andra intressanta whiskypersoner.

Boken är indelad i regioner precis som whiskyn. Michael tar oss i boken på en resa med uppehåll på intressanta platser där han rekommenderar lokala single malts att uppleva dem med. Han beskriver även destilleriernas bakgrund historiskt eller kanske snarare som han känner dem. Om Islay och Ardbeg skriver Michael följande:

Ardbeg använder fortfarande det jordigaste vattnet, som kommer från en av två närbelägna sjöar. De ligger på en bergssluttning och är mycket utsatta för väder och vind. En gång räddade jag ett får som ramlat ned i en av dessa sjöar och jag inbillar mig fortfarande att whiskyn smakar lite av ull - människans smaksinne är ytterst lättpåverkat.

Det är sådana här anekdoter som gör boken bäst. Man blir verkligen sugen på att resa till Skottland och prova en dram där den hör hemma. Michael är som de flesta andra whiskyfantaster också extra intresserad av det manuella i whiskytillverkning, hantverket. Om det avlägsna Dalwhinnie skriver han:

Klockan 09.30 varje morgon sliter sig destillatören från värmen vid sina kokande skyddslingar och ger sig ut i den kyla som gör att hans slingriga kylsystem fungerar så bra. I det kondenseras den vätska som med tiden förvandlas till whisky. Men det är inte därför han ger sig ut på sin förmiddagsrunda. Destilleriet fungerar även som väderstation.

Detta är ett utmärkt exempel på hur ett hantverk kombineras med ett annat för att upprätthålla lönsamhet, detta utan avkall på kvalitet. Boken bidrog till stor del att öka mitt intresse för Skottland och whisky. En av de första flaskor jag beställde, inspirerad av just den här boken, var en flaska Bladnoch.

Sedan Michael gick bort i hjärtattack 2007 firas internationella whiskydagen på hans födelsedag, den 27:e mars. Detta för att ära en av de författare som haft störst betydelse för whisky och speciellt single malt. Jag kan verkligen rekommendera Whisky - från Bladnoch till Highland Park, som inte är den sista boken av författaren i min framtida boksamling. Länge leve minnet av Michael Jackson!

11Jun/102

En bok whisky

Skribenten Martin läser illustrativt ur En bok whisky
Martin läser illustrativt ur pocketutgåvan av
En bok whisky

Kategori: Fakta
Format: Pocket
Författare: Örjan Westerlund

En bok whisky är en av mina favoriter som lektyr för pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Den är tacksamt lättsmält och går lika bra att läsa i 5 minuter som hela sträckan på 40 minuter.

Boken har en grov indelning i kapitel, men framförallt är den uppdelad i små lättsmälta stycken om allt möjligt som har med whisky att göra. Den lilla pocketen är sprängfylld med små faktarutor om allt mellan tillverkning och faktorer för smak till historia och ren propaganda. Örjan har varit frikostig i åsikter och skriver på ett mycket personligt plan (om han inte är mycket duktig på att luras). Det gör ingenting! Jag tror för övrigt att de allra flesta whiskyfantaster håller med honom eller kan ha överseende med en viss religiös övertygelse som vi ju är vanligen har.

En bok whisky

En bok whisky, pocketutgåvan

Jag tycker personligen att Örjan är knäckande marknadsmedveten när han skriver

Lättheten hos trippeldestillerad sprit jämställs ofta med elegans. Själv är jag skeptisk. Pripps Blå känns ju inte vidare elegant, eller? Genom en tredje destillering fås kemiskt sett en ytterligare raffinering likson en något högre alkoholhalt i destillatet. Det förklarar till stor del den lättare tonen hos trippeldestillatien.

eller i en utläggning om blended whisky

Vad göra? Jo, finn ett bra namn, låt säga Johnnie Walker. Ta din billigt framställda men profillösa sädeswhisky. Blanda den med några tiotal skvättar single malt till önskad styrka och smak.

Jag anar stor respekt hos Örjan för de destillerier som använder traditionella metoder och sköter allt själva. Något som bidrar positivt till min uppfattning om boken är den stora sakkunnighet som författaren uppvisar. Dessutom verkar han vurma extra för Bruichladdich, Springbank, Glenfarclas och flera andra destillerier som ligger på topplacering på min egen lista av olika anledningar.

Oavsett preferenser tror jag att alla små faktarutor och ingående beskrivning om tillverkningsprocesser, tradition och historia med små anekdoter kommer bidra till ytterligare fördjupat intresse hos såväl inbitna som nyblivna whiskyvänner. För den som är intresserad finns boken självklart att köpa online, antingen som en billig pocket eller något mer påkostat som inbunden bok eller e-bok.