peat.se
18Jun/150

Helt nytt uttryck för Glenmorangie

Regnet faller fortfarande försiktigt – kvällen två dagar innan midsommar. Det bådar förstås inte gott för sill och potatis utomhus, eller för den delen för grillning om kvällen. Kanske är det perfekt väder att lura på något att matcha kaffet och efterrätten med?

Glenmorangie Tùsail

Glenmorangie Tùsail

Glenmorangie Tùsail

Provad av Martin 2015-06-17

Glenmorangie Tùsail är den sjätte årliga utgåvan i destilleriets serie Private Edition, inledd av Glenmorangie Sonnalta PX. Utgåvan består av whisky från malt av typen Maris Otter, som på traditionellt vis har golvmältats för hand. Maris Otter är en förädling som tagits fram med avsikt att passa fatlagrad brittisk ale, med låga kvävenivåer i malten, som nu även använts för att koka sprit att lagra på fat. Whiskyn är spädd till 46% alkohol, buteljerad utan kylfiltrering.

Doft: Moget söt med fruktiga toner av päron och röda äpplen. Det drar aningen åt citron, vilket får päronet att anta formen av piggelin, något syrligare. Därunder ligger en bred maltighet som jag ibland associerar med bröd, sirap eller honung, nu nästan på pricken som formfranska med generös fördelning av smör och honung.

Smak: Otroligt len munkänsla, men med bränt socker och kryddigt sotiga toner är det frågan om en riktig kraftpjäs. Här måste fat spela en avgörande roll, inte enbart val av malt. Under de kryddiga tonerna, som spänner från vitpeppar till ingefära, hittas tydligt både saltgurka och gröna oliver.

Avslut: Sältan som dröjer kvar övergår i kapris och piptobak. Visst finns det spår av päron, men de är väl dolda. Den försiktiga sötman påminner snarare om apelsinsaft eller romerska bågar. Kanel är den kompis som stannar tills festen är över, i trevligt sällskap av sötmandel.

Betyg: Det kraftfulla uttrycket i Glenmorangie Tùsail är övertygande. Om det sedan hade fått följas upp av ett sött ihållande avslut motsvarande doftbilden, då hade det inte funnit någon tvekan om något toppbetyg. Nu är jag konfunderad över hur jag skall ställa mig till sältan som dröjer kvar på tungan. Det lutar åt rätt håll, vilket belönas med 4 av 5 möjliga torvmossar. Den förtrollande doften står trots allt för den största behållningen.

Plötsligt slår det mig att jag hört nämnas att Glenmorangie (snarare än ägarsyskonet Ardbeg) borde lämpa sig för en intressant whiskyprovning. Efter att ha gått igenom så gott som samtliga utgåvor i Private Edition är jag böjd att hålla med om detta, för variationen är verkligen imponerande. Samtidigt vet jag att det snarare är de fatförädlade standardutgåvorna som åsyftas. Här finns mer guld att hämta!

Stöd Living Dead Brewery:


10Maj/1311

Att återbesöka en världsklasswhisky – PX

När man provar så pass många nya utgåvor som vi försöker hinna med, är det lätt att glömma bort vad som står längst in i whiskyskåpet. En av mina personliga höjdpunkter i whiskyväg är en utgåva som hör till de första flaskorna att recenseras här. Sedan dess har vokabulären och vanan att uttrycka upplevelser av whisky i text förändrats något.

Det är dags för ett litet återbesök hos en mycket speciell Glenmorangie. Jag undrar om det kan vara så att den huvudsakliga anledningen till att jag fortfarande rankar utgåvan bland de absolut bästa bland maltwhisky, är för att det var så pass länge sedan jag provade den. Har min smak förändrats eller förfinats sedan dess?

Glenmorangie Sonnalta PX

Glenmorangie Sonnalta PX

Glenmorangie Sonnalta PX

Provad av Martin 2013-05-09

Glenmorangie Sonnalta är den första utgåvan som lanserats under serien Private Edition, även om Glenmorangie Astar också brukar räknas in i sällskapet. Utgåvan består av whisky som efter huvudsaklig lagring på nya burbonfat förädlats på sherryfat från vin jäst på druvor av typen Pedro Ximenes, varav tillnamnet PX kan härledas. Whiskyn är spädd till 46% alkohol, icke kylfiltrerad.

Doft: Djup sötma av fikon, dadlar och torkad frukt som annars hör julen till. Från de lättare uttrycken hittas aprikosmarmelad och aningen mynta. Apelsin, ljusa druvor och gröna äpplen. Om whiskyn skall klassas i termer av dessertvin hamnar den doftmässigt mittimellan ett fruktigt portvin och en torr sherry. Mintchoklad avlöses av banankola. Russin!

Smak: Smörkola, nektarin, exotisk fruktjuice. Passionsfrukt och mango. Utöver flertalet associationer till nektar saknas inte fatupplevelse. Den levereras i en smakpuff som påminner något om hur torra eklöv doftar, sträv och knorrig. Havreknäcke, och färsk majs.

Avslut: Mängder av kryddig ek, kakao och druvsocker. Sammantaget liknar det mjölkchoklad mer än något annat. Plommon. Körsbärskompott. Peppar, mandelmassa och pecannöt visar den något strävare sidan av sherryfaten. Långt senare levereras fortfarande tropisk juice, likt ett bett i en nyskuren apelsinklyfta.

Betyg: Glenmorangie Sonnalta PX är en av de bästa sherrylagringarna som buteljerats. Den har utöver sötma från fruktiga fat även en ordentligt mått karaktär från eken. Otroligt väl avvägt balanserar whiskyn sträva och söta utryck mot varandra. Trots första minnet av utgåvan, som sätter en otroligt hög ribba, levererar whiskyn en upplevelse som antagligen borde belönas med mer än 5 av 5 torvmossar. Det är bara att konstatera att det gärna fick vara dags för en ny vällagrad sherryförädling till nästa års Private Edition från Glenmorangie.

Efterföljarna till Sonnalta har visat på ett engagemang att leverera nya spännande förädlingar från mindre vanliga fattyper. Glenmorangie Ealanta som är den senaste i serien, är kanske minst spektakulär i samlingen, men mycket trendigt lagrad på färska ekfat. Även om vi gärna ser en ny lagring på PX, så misstänker vi att det fortfarande borde finnas fler fat av experimentell karaktär att visa upp innan det blir dags för Sherry igen.

För att dyka djupare i destilleriets dessertvinslagringar är det kanske standardutgåvorna vi borde ge oss an härnäst. Där finns fatförädlingar av Sauternes, Port och Sherry att välja på, samtliga riktigt skapliga utgåvor om jag inte minns helt fel. Har du kanske någon egen favorit bland dessa?

10Apr/130

Ealanta är stabilt lagrad på färska ekfat

Vi brukar vara på hugget när det gäller det årliga exklusiva lanseringen från Glenmorangie. Utgåvor i serien Private Edition hör till höjdpunkterna på whiskyåret, men årets släpp råkade trilla lite mellan stolarna eller snarare mellan andra intressanta utgåvorna som redan stod på kö.

Vi tackar Tomas, som lånat ut ett prov av Glenmorangie Ealanta för analys. Ealanta är gaeliska och betyder skicklig eller fyndig. Vi skulle kunna anta att det är Dr. Bill Lumsdens arbete på Glenmorangie och Ardbeg som avses. Det är i vilket fall en rättvis syftning, avsiktlig eller ej.

Glenmorangie Ealanta

Glenmorangie Ealanta

Glenmorangie Ealanta

Provad av Martin 2013-04-05

Glenmorangie Ealanta är precis som de övriga utgåvorna i serien Private Edition buteljerad vid 46% alkohol, utan kylfiltrering. Whiskyn har legat 19 år på färska ekfat från Missouri, USA. Den amerikanska viteken lufttorkas i två år innan faten sätts ihop och fylls på Glenmorangie.

Doft: Först försiktigt sträv som apelsinskal och så småningom tilltagande gröna vindruvor. Nysköljd persilja. Tapenad. En aning russin eller portvin, men framförallt spännande salta och finurligt kryddiga inslag. Apelsin och mjölkchoklad!

Smak: Moget trätung, som att bita i en golvplanka det tidigare spillts elegant höglandswhisky över. Återigen kryddigt, nu som ingefära, rosépeppar och kanel. Mossa och granskog.

Avslut: Tunga fat dominerar avslutet. Den druvsötma som ligger och pockar på uppmärksamhet blandas upp av en strävhetskaskad av olika smakuttryck som sträcker från valnöt till enbuske. Ett riktigt avslut för ekfatsfantaster. Honungsvatten.

Betyg: Glenmorangie Ealanta håller en jämn kvalitet genom hela provningen. Om Ealanta vore en standardwhisky, med matchande prislapp, hade den hört till det absoluta toppskiktet. Som årlig specialutgåva från ett högprofildestilleri levererar utgåvan något under min förväntning. Nitton år på fat har filat av de spralligaste ekfatsutrycken och bidrar istället med en jämn mognad och en riktigt mjuk fatbeska. För en upplevelesejunkie blir då resultatet "endast" väl godkänt, om än med marginal, och betyget som följer 4 av 5 torvmossar. Det skall förstås sättas i sammanhanget att den första utgåvan i serien vi provade, Glenmorangie Sonnalta, hör till det bästa jag provat. Det kanske är dags för en ny briljant sherrylagring?

Det är lockande att jämföra Ealanta med föregångaren Glenmorangie Astar. Den är likt Ealanta lagrad på amerikanska ekfat, men med den markanta skillnaden att faten hållit Bourbon i fyra år innan de fyllts med skotsk whisky. Glenmorangie Astar avviker dessutom från normen genom att hålla en mycket hög alkoholhalt efter buteljering vid fatstyrka i relativt låg ålder. Rent upplevelsemässigt är den största skillnaden en nästintill övertydlig vaniljprofil som endast återfinns i Astar och som med liten marginal avgör matchen till föregångarens fördel.

18Maj/124

Glenmorangie 18 – välsvarvad och elegant

Glenmorangie 18 får anses vara, eller tillhöra, destilleriet Glenmorangies flaggskepp, åtminstone bland deras stående standardutgåvor. Där har den gott sällskap av exempelvis storebror 25-åringen eller Glenmorangie Signet. Dagens objekt är först lagrat i 15 år på bourbonfat, varefter ungefär 30% förädlats på spanska Olorosofat i tre år innan hela härligheten åter gjutits samman och tvingats ner i en flaska. Etiketten på flaskan ståtar med epitetet "Extremely Rare", men samtidigt är det här exemplaret köpt på en flygplats och whiskyn finns även att beställa via Systembolaget. Det känns inte så extremt att man behöver skriva ut det direkt. Om man ska spekulera i anledningen rör det sig kanske om en förhållandevis stor batch som inte kommer att kunna återskapas när den väl tar slut. Extremely (accessible at the moment, but later) rare!

Glenmorangie 18 Extremely Rare

Glenmorangie 18 Extremely Rare

Glenmorangie 18

Provad av Daniel och Martin 2012-05-16

Den artonåriga Glenmorangien släpps med en alkoholnivå på 43%. Vi misstänker att kylfiltrering varit inblandat. Den delvisa fatförädlingen på sherryfat bidrar med en vacker, djuporange bärnstenston.

Doft: Bred och trevlig. Mogna päron. Även syrlig med rabarberkräm och söt i form av honung. Marsipan och fudge.

Smak: Först försiktig och sedan exponentiellt utblommande. Päron och tobak. I fokus står en sötma som man lätt kan misstänka härstammar från sherryfaten. Vi lokaliserar söta, torkade plommon och bränt socker. I samklang med sötman ringer även en behaglig beska från faten. Denna beska eggar fantasin och vi hittar rädisor och grönkål.

Avslut: Fatbeskan håller i sig en stund och antyder viss släktskap med valnöt. De söta tonerna håller även de i sig, om än inte fullt lika länge.

Betyg: Inofficiellt och spontant utbrister den ene av oss om artonåringen: "Ganska mycket roligare än tioåringen!", syftandes på tioåriga Glenmorangie The Original, och tur är väl det. Här har vi ändå att göra med nästan dubbelt så gammal whisky och nästan dubbelt så mycket pengar. Den bör följaktligen vara nästan dubbelt så god! Vår betygsskala tillåter inte betyg över fem, så vi får se till att hålla oss inom ramarna. Glenmorangie 18 är onekligen en bra whisky som inte kommer att göra någon besviken, men frågan är huruvida den topplevererar eller ej. Jag (Daniel) lutar åt att den saknar det sista lilla för att prestera en femma. Martin tycker att den nätt och jämt klarar sig över strecket till en femma. Vi delar oss därmed och ger ett betyg mittemellan på 4.5 av 5 torvmossar.

Kvar på vår lista över whisky från Glenmorangie som vi ännu inte provat finns deras lite mer exotiska fatförädlingar, t ex The Lasanta, Nectar d'Or och Quinta Ruban. Även Glenmorangie Signet saknar en recension på bloggen, men den står åtminstone i vår whiskyhylla, så det är bara en tidsfråga innan vi hinner med den också.

1Apr/124

Whiskynyheter på systembolaget i april

April månad är riktigt spännande för den whiskyintressarade, se efter själv i den kompletta listan över maltwhisky 2 april! Dels kommer en av våra årliga favoriter och dels är det en månad för utforskande av ny whisky som inte ännu hunnit växa in i sin slutgiltiga kostym.

På hyllorna 2 april

Kilchoman släpper sin första allmänna utgåva, med namn efter stranden som ligger strax norr om destilleriet. Kilchoman Machir Bay är en utgåva blandad av 3, 4 och 5-årig maltwhisky som lagrats på nya bourbonfat och sedan färdigställts och sammangjutits efter slutlagring på sherryfat av Oloroso-typ i åtta veckor. Efter det vi provat hittills från Kilchoman, kan vi förutspå att det är en högaktuell debutant. De tidigare säsongs-utgåvorna håller bra kvalitet och det visar på mognad att det unga destilleriet nu tagit fram en produkt som lättare kan underhållas över ett antal år, tills whiskyn på lagren kan konkurrera i ålder med whisky från de redan etablerade grannarna på Islay. Kilchoman Machir Bay är buteljerad på 46% och kommer kosta 498 kr.

Nu kommer äntligen årets uppföljare i serien Private Edition från Glenmorangie. Vi har redan hunnit prova Glenmorangie Artein, som är en av höjdpunkterna under whiskyåret för alla som letar efter fatförädlad whisky. Glenmorangie har genom Dr Bill Lumsden bra erfarenhet av att välja ut whisky som passar för ytterligare lagring på exklusiva och tonsättande fat. I årets utgåva handlar det om två olika åldrar bourbonlagrat whisky som fått en slutlagring på vinfat av typen Super Tuscan. Whiskyn är tappad vid 46% alkohol kommer med totalt 1500 flaskor till den svenska marknaden. För en begränsad utgåva säger det kanske något om vårt intresse för maltwhisky. Priset landar på 629 kr och om vinfatlagringar faller dig på tungan måste det vara ett lätt överkomligt pris.

Även denna månad kommer det ny svensk whisky. Nu i april släpper Wannborga på Öland AB utgåvan Wannborga Whisky 4 år. Whiskyn har lagrats 4,5 år på en blandning av bourbonfat och begagnade sherryfat. En intressant iakttagelse är att det är Ängö Öl som hjälpt Wannborga med tillverkning av den kornmäsk whiskyn är bränd på. Den första utgåvan från Wannborga Whisky håller 44,3% och kommer med den prislappen 988 kr för en halvliter av de värdefulla första dropparna. Det kan jämföras med första utgåvan från Spirit of Hven som landade på närmare dubbla kostnaden. Som whiskyintresserad svensk kan kanske prislappen ses som en mindre viktig del av ekvationen, men i detta fall talar det kanske något till Wannborgas fördel?

Det kan kanske passa bra nu med efter den snabba framryckningen för svensk whisky att vi gör en ordentlig inventering igen och förhoppningsvis får vi även möjlighet att recensera ett antal lokala produkter. Vi återkommer inom kort, kanske ändå först med något nytt skotsk från Kilchoman!

28Mar/128

Årets fatförädling är Glenmorangie Artein

En av årets höjdpunkter för alla whiskyfantaster som uppskattar fatförädlade utgåvor måste vara det årliga släppet ur Private Edition från Glenmorangie. Vi har haft turen att kunna prova de tre tidigare utgåvorna som inleddes med Glenmorangie Astar. Namnet på serien tillkom först med uppföljaren Sonnalta, som är vårt högvattenmärke i whiskyvärlden. Årets utgåva, Glenmorangie Artein har fått sitt namn från gaeliskans ord för sten. Namnet är inspirerat av två grundkomponenter till whiskyn, kalkstenen som källvattnet rinner ur och de steninga sluttningarna som vinet whiskyn förädlats i växt på. Med Glenmorangies (och Dr Bill Lumsdens) erfarenhet av slutlagringar på spännande fat vet vi att vi har en intressant åktur framför oss.

Glenmorangie Artein

Glenmorangie Artein

Glenmorangie Artein

Provad av Daniel och Martin 2012-03-28

Glenmorangie Artein består av whisky som slutlagrats på vinfat från Sassicaia, en så kallad Super Tuscan. Utgåvan är sammangjuten av whisky i de två åldrarna 15 och 21 år, båda med sin sista lagringstid på vinfat. Som oftast när det är frågan om en fatförädling från Glenmorangie, håller whiskyn 46% och har undgått kylfiltrering.

Doft: Röda mustiga vinteräpplen och röda bär delvis i form av jordgubbssylt. Så småningom gott om mörk torkad frukt också. Det ligger vanilj i botten, men nästan helt översvämmad av de fruktigare inslagen. Härligt syrlig, nästan lite rabarbervarning.

Smak: En smakexplosion gör det första intrycket något rörigt för oss. Andra försöket ger en tydlig smak av mintchoklad och runda honungstoner. Runt detta finns det gott om syrliga och nötiga inslag som utmärker sin rättmätiga plats i smakregistret. Längre bak på tungan när whiskyn tunnats ut något, åter igen äpplen. Det finns rönnbär här, men går även att hitta druvjuice och fruktsocker.

Avslut: En sensation av pepparmint blandat med syrliga äpplen och röd rudbeckia! Det kittlar lite av vinuösa eftertoner ett bra tag. Stundom syrligt, stundom sött med distinkt grundbeska. Definitivt röda äpplen, men även ofiltrerad äppeljuice.

Betyg: Glenmorangie Artein kräver ett par omgångar för att komma till sin rätt. Vid andra eller tredje smutten har munhålan hunnit vänja sig vid de syrligaste tonerna och kvar återstår elixiret. Man kan verkligen säga att denna vinfatlagrade whisky växer på en, och det går dessutom snabbt! Årets utgåva i Glenmorangies Private Edition förtjänar för tredje året i rad 5 av 5 torvmossar. Dock har den, precis som förra årets lansering Glenmorangie Finealta, god marginal kvar till rekordupplevelsen satt av den helt exceptionella utgåvan Glenmorangie Sonnalta PX, som för övrigt ingen annan whisky bör mätas mot.

Vinfatlagringar börjar bli allt vanligare i det svenska whiskyutbudet, med exemplar från bland annat Bowmore, Bruichladdich, Springbank och nu även Glenmorangie! Då kan det kanske vara dags att fundera på om du hör till dem som uppskattar konceptet. Eftersom vi råkar vara lite extra intresserade av ämnet kan du dessutom hitta fler utgåvor att kika närmare på om du letar bland våra inlägg. Just Glenmorangie Artein dyker upp på Systembolaget 2 april. Du har väl inte missat att vi håller koll på systembolagets släpp av maltwhisky?

19Jan/129

Nyheter från Glenmorangie och Ardbeg

Glenmorangie Artein

Glenmorangie Artein

I dagarna släpps den whisky som Bill Lumsden i somras kallade för Daughter of Finealta: Glenmorangie Artein. Artein, som betyder sten på gäliska, har delvis lagrats på vinfat av typen Super Tuscan. Vi frågar ut Paul Skipworth, VD för Glenmorangie, om nyheter på Ardbeg-fronten, men som vanligt är de hemlighetsfulla. Vi får dock bekräftat att man kommer att försöka återlansera Ardbeg Supernova så ofta som faten tillåter, men troligtvis inte varje år. Paul berättar vidare att man kommer att slå ihop den årliga Ardbeg Committee-utgåvan med Feis Ile-utgåvan så att man bara har en ny whisky per år. Den årliga nya Ardbegen lanseras i samband med Whiskyfestivalen Feis Ile på Islay och släpps därefter lös på övriga världen. Feis Ile organiseras vanligtvis i juni varje år.

Vid tidpunkten för Ardbegs grundande, år 1815, fanns det ett större antal arbetarbostäder i nära anslutning till destilleriet. Några av dessa finns kvar och inhyser idag bland annat destillerichefen Mickey Heads egen bostad. Vägg i vägg med familjen Heads håller man nu som bäst på att renovera för att under hösten 2012 öppna ett lyxigt 3-rumshotell. Några av farhågorna inför att ha whiskyälskare boendes på destilleriets område innefattar vad som skulle hända om någon blev whiskysugen mitt i natten. Därför har man installerat kameror med rörelsesensorer runtom destilleriet för att hinna hindra nyfikna gäster från att ta sig alltför stora friheter. En annan farhåga hade att göra med högljudda gäster, eller som Paul uttryckte det med glimten i ögat: "drunk Swedes playing loud music". Av den anledningen har man ljudisolerat väggen mellan Heads-residenset och det framtida hotellet.

19Jan/120

Ardbeg Embassy slår upp portarna

Provflaskan från fat 4714 hos Ardbeg bredvid Ardbeg Feis Isle 2011 (Pedro Ximenes sherry)

Provflaskan från fat 4714 hos Ardbeg bredvid Ardbeg Feis Isle 2011 (Pedro Ximenes sherry)

Nyinvigda Ardbeg Embassy (ardbegembassy.se) är beläget på Västerlånggatan i Gamla Stan. Restaurangen gick tidigare under namnet Glenfiddich Warehouse n:o 68 och är således inga noviser på whisky. Med ny inredning inspirerad av Ardbegs något säregna framtoning och ett utökat sortiment av lite mer svåråtkomliga Ardbeg-flaskor ska en rökigare whiskypublik lockas. Så fort man kliver in genom dörren möts man av en massiv bar vars bakre vägg stoltserar med ungefär 300 sorters whisky av olika slag. Fokus får sägas ligga på skotsk single malt, men vi noterar såväl svensk som japansk single malt och till och med en och annan bourbon. Bland Ardbeg-rariteterna hittas (än så länge) Ardbeg Lord of the Isles, Ardbeg Airigh Nam Beist, Ardbeg Feis Ile och äldre Ardbeg från 1975 och 1976. Det står även en spännande provflaska från Ardbeg som Mickey Heads välsignat pubens hylla med.

I egenskap av press bjuds vi på lunch bestående av tre rätter med anknytning till både Skottland och Sverige. Till förrätt serveras pilgrimsmusslor som dock inte verkar ingå i ambassadens ordinarie meny. Varmrätten består av en älginnerfilé serverad med potatiskaka, rödvinssås och lingonsås. Glenmorangies VD Paul Skipworth konstaterar att det förmodligen är första gången han äter älgkött. Efterrätten är en skopa glass smaksatt med tioårig Ardbeg. Fördrinken bestod av en kupa Ardbeg 10 som räckte ända fram till varmrätten (och avslutet räckte längre än så), så huruvida glassen faktiskt smakade rökig whisky eller ej gick tyvärr inte att avgöra. Helhetsintrycket av maten är mycket bra och de rätter vi bjuds på passar väl in i den stämning som i övrigt genomsyrar Ardbeg Embassy. Vi får berättat för oss att en av restaurangens specialiteter är Biff Rydberg smaksatt med Ardbeg Supernova!

De ansvariga för öppnandet av Ardbeg Embassy

De ansvariga för öppnandet av Ardbeg Embassy

Ardbeg ägs av Glenmorangie som i sin tur sedan 2004 ägs av Moët & Hennessy (som ingår i LVMH). Under lunchen samtalar vi med François-Xavier Desplancke, Nordic General Manager på Moët Hennessy, och Paul Skipworth. Vi undrar om man är nöjd med sina två distinkta whiskysorter eller om man arbetar aktivt på att bredda portföljen. De berättar att LVMH drivs med fokus på varumärken snarare än portfölj. Det förklarar den aggressiva marknadsföring man gett Ardbeg och till viss mån Glenmorangie på senare år. Tänk t ex på Ardbeg-choppern, Ardbeg Challenge och nu senast Ardbeg Embassy. Man är alltså mer intresserad av att befästa sina befintliga varumärkens position på respektive marknad än att utöka sina marknadsandelar genom fler varumärken.

31Okt/118

Whiskynyheter på Systembolaget i november

November verkar vara en lovande månad för den whiskyintresserade. Det är tydligt att det finns tankar kring julklappar hos inköparna på Systembolaget. Därmed finns det en lång lista med spännande utgåvor att tillgå från och med 1 november både på hyllorna och i beställningssortimentet.

Nyheter 1 november

Nu kommer det äntligen en ny Big Peat, denna gång tappad kring fatstyrka. Passande nog är det julutgåvan Big Peat Christmas Edition. Utgåvan, som är en blended malt, består av Ardbeg, Bowmore, Caol Ila och Port Ellen blandad (men förhoppningsvis inte spädd) till 57,8% alkohol. Big Peat Christmas Edition hamnar precis som den tidigare utgåvan i beställningssortimentet och kan bli din för 678 kr, eller kanske ännu hellre någon annans som välkommen julklapp!

Caol Ila Distiller's Edition 2011

Traditionsenligt kommer det (minst en) Distiller's Edition från Diageo innan jul även i år. Systembolaget har valt att skylta med namnet Caol Ila Limited Edition, men enligt bilden framgår det tydligt vad det är frågan om! Caol Ila Distillers Edition är efterlagrad på fat som tidigare innehållit Moscatel sherry. Kanske ännu mer spännande bland alla nya lanseringar från just Caol Ila — för det finns några att välja bland — är Caol Ila Cask 305352, en single cask från en oberoende buteljerare med fatstyrkan 61,2% alkohol. Caol Ila Limited Edition kommer kosta 579 kr och Caol Ila Cask 305352 landar på 925 kr.

Mackmyra Special 07

För den som helst köper en svensk whisky i julklapp (oavsett om det är till sig själv eller inte) blir valet antagligen nya Mackmyra Special 07. Vi har redan provat utgåvan och tycker att den hör till en uppåtgående trend bland Mackmyras whiskies. Om du bestämt dig för att det blir Special 07 i år, hamnar prislappen på 649 kr.

Nästa utgåva vi väljer att uppmärksamma är ett kärt återseende från Glenmorangie. Det är frågan om återlanseringen av Glenmorangie Finealta, denna gång i beställningssortimentet. Glenmorangie Finealta är en av de whiskies som med bravur förtjänar sin plats på topplistan och måste därmed bli vårt tips på julklapp för den som inte nödvändigtvis vill ha en tomte på etiketten (som fallet är med whiskyn ovan). Glenmorangie Finealta får ett resonabelt pris trots att den hamnar i beställningssortimentet, nämligen 599 kr.

2011-11-01: På inrådan av en flitig läsare vill vi även passa på att uppmärksamma Glenfiddich Snow Phoenix. Under vintern 2010 rasade taken i ett lagerhus hos Glenfiddich in under det massiva trycket av snön som låg ovanpå. För att märka ut händelsen bestämde sig maltmästaren hos Glenfiddich för att välja ut ett antal högkvalitativa fat av olika åldrar för att sammangjuta specialutgåvan. Glenfiddich Snow Phoenix är buteljerad vid 47,6% alkohol och kostar i bolagets beställningssortiment 729 kr. Eftersom utgåvan från 2010, som består av whisky från både olorosofat och traditionella bourbonfat, verkar så spännande, har vi redan sett till att säkra ett exemplar för vidare utvärdering, så även för den nya utgåvan av Big Peat (Christmas Edition).

Nyheter 14 november

Det i vår mening kanske mest intressanta på listan nya whisky för november måste nog bli återlanseringen av Bowmore Laimrig. Den omnämns i listan för släppet 14 november som Bowmore Laimrig Sherry Cask Finish. En flaska Bowmore Laimrig betingar 649 kr i beställningssortimentet. Det rör sig dock om samma whisky som tidigare, men ger alla som missade första släppet en ny chans att få tag på ett rör med högkvalitativ rökig whisky från Bowmore. I samma släpp kommer även Tomatin 18, som vi måste anta är en uppföljning på den tidigare förmodat lyckade lanseringen av Tomatin 25, den gången på halvflaska.

Därmed borde det finnas tillräcklig inspiration för dem som bestämt sig för att whisky passar bra som julklapp, eller bara till höstmyset. Det finns dock en mycket större lista för den som nyfiket filtrerar fram whisky och sorterar enligt lanseringsdatum i sökfunktionen på Systembolagets hemsida. Annars kan du alltid titta på våra presenttips!

4Okt/112

Årets lista provade whisky från Stockholm Beer & Whisky

Vi besökte Öl- och Whiskymässan i lördags. Mässans första helg höll Mickey Heads från Ardbeg provningar på destilleriets sortiment, som extranummer fanns det även ett prov från ett sherryfat som lades undan år 1975. Vi träffade Mickey när han hjälpte till att hälla whisky i LVMHs monter och fick därmed en möjlighet att tacka för det varma mottagande vid vårt besök på Islay. I montern stod även en ardbeg-chopper, för den som ville ta på sig en skinpaj, med Ardbegs logotyp över ryggen (våra privata bilder kommer förbli privata). För dem som inte vill posera i sadeln på en glidare, måste vi tipsa om möjligheten att smaka de olika fatförädlingarna från Glenmorangie, medan det finns tillgång i små prover. Vi kommer inte hinna beskriva alla sorters whisky vi gick igenom i lördags ingående, men här kommer i vilket fall den digra listan från Stockholm Beer & Whisky 2011, i alfabetisk ordning.

Om du har funderingar kring någon speciell whisky så svarar vi gärna på frågor, det är bara att kommentera inlägget!

Christine hos Slottskällans Bryggeri

Christine hos Slottskällans Bryggeri

  • Ardbeg 1975 second fill sherry hogshead (single cask)
  • Balblair 1975 (ej allmänt tillgänglig)
  • Benrinnes 23
  • Black Bottle
  • Bowmore Tempest (3rd limited 2011)
  • Braunstein 11:1
  • Braunstein 11:2
  • Brechin 28
  • Brora 30
  • Caol Ila Moch
  • Cragganmore 21
  • Glen Kinchie 20
  • Glenfarclas Heritage
  • Glenmorangie Quarter Century 25
  • Glenmorangie Signet
  • Glenrothes -88
  • Grythyttan new make (orökt)
  • Grythyttan new make (rökt 16 PPM)
  • Highland Park 21
  • Knob Creek Bourbon
  • Knockdu new make
  • Ledaig 10
  • Mackmyra Moment Drivved
  • Mackmyra Special 07
  • Mackmyra Vit Hund (new make spädd till 46% alkohol)
  • Mannochmore 18
  • Norrtelje Brenneri Whiskypunsch (blended med punsch)
  • Old Pulteney 21
  • Smokehead Original
  • SMWS Mostarda di Frutta di Cremona (24.117 Macallan 20 single cask)
  • SMWS Not for wee boys (29.104 Laphroig single cask)
  • SMWS Rum toffees and water wings (27.93 Springbank 11 single cask)
  • SMWS Tar, tea-chest and engine Oil (93.46 - Glen Scotia single cask)

Därmed tangerade vi förra årets lista i omfattning. Som du förstår var vi ganska glada när vi till slut bestämde oss för att försöka hinna med tåget ut ur staden. På väg mot garderoben träffade vi dock ett välbekant ansikte från Pipes of Scotland, dagen till ära utställare åt Slottskällans Bryggeri från Uppsala. Vi blev därmed (kanske lite väl lätt) övertygade om att glida tillbaks en kort stund till ytterligare en monter för att prova ett par Porter lagrade på konjak- och bourbonfat. Tyvärr kunde vi inte längre lita på smakintrycken utan fick konstatera att de var bra på olika sätt. Det blev till slut taxi till centralen, och maximal tid på mässgolvet.

Vi är oerhört nöjda med årets utbud, och passar gärna på att uppmana dem som inte planerat för helgens aktiviteter ännu att ta en funderare. Över veckoslutet (torsdag och fredag) erbjuder Stockholm Beer & Whisky möjligheten att träffa Jim Murray. För dem som deltar i någon av Jims provningar ingår det dessutom en signerad kopia av Jim Murray's Whisky Bible 2012.