peat.se
12Jun/150

Kraftfulla vinfat från Springbanks lager

Följande flaska råkade jag snubbla över i en webbshop 2013, flera månader innan den lanserades på Systembolaget. Jag visste vid det tillfället förstås inte om den över huvud taget skulle dyka upp lokalt, men det kunde kvitta lika. Intresset för serien som bulteljeringen ingår i var då alldeles för högt för att låta bli att ta tillfället i akt.

Springbank Gaja Barolo

Springbank Gaja Barolo

Springbank Gaja Barolo

Provad av Martin 2015-06-11

Springbank Gaja Barolo är (fortfarande) den senaste utgåvan i serien Wood Expression, även om stilmallen inte verkar haft plats för tillnamnet på etiketten som pryder flaskans framsida. Utgåvan består av sprit destillerad i februari 2004, som lagrats fyra år på återfyllda bourbonfat och sedan ytterligare fem år på färska barolofat. Efter bultejering i oktober 2013 är resultatet nioårig single malt. Springbank har inte för vana att kylfiltrera whisky, eller för den delen att justera färgen. Utgåvan är buteljerad vid 54,7% alkohol, rimligen relativt nära fatstyrka.

Doft: Plopp! Genast slås näsan av en kavalkad i mogna och utjästa äpplen, cider och must på samma gång. Sockrad lösning i humbrol följer sedan. Här hittas torkade referenser också, både sträva av aprikos och feta som påminner om katrinplommon. Under de fruktiga intrycken ligger något tyngre, som målar upp bilden av plånböcker, tätt packade, på display i en välsorterad väskbutik.

Smak: Förvåning uppstår när smak inte alls matchar doft. Smaken är fet och tung av tropisk frukt och sältat fläsk, mer som papaya än mango och sältan till trots övertygande söt. Relativt snabbt går whiskyn in i en kryddig fas som bitvis upplevs grön och fräsch, med basilika och kryddnejlika. En tydlig dragning åt viol hittas i de mer vinuösa uttryck som uppträder efter att whiskyn långsamt vattnats ned på tungan.

Avslut: Det är inte ovanligt att referenser från doft återkommer i efterspelet. Och på en trave soltorr plank ligger faktiskt innehållet från en påse torkade aprikoser utstrött, försiktigt torviga syftningar. Efter omtag är det violpastill som dominerar munhålan, med en tendens att dra åt finsk lakrits.

Betyg: Intresset för Gaja Barolo tilltar medan glaset genomgår analys. Det är visserligen inte frågan om den bästa whisky som har sin upprinning i Springbanks pannor, men likväl en fantastiskt spännande fatsammansättning. Betyget landar på 4 av 5 möjliga torvmossar, varken mer eller mindre. Förövrigt har det runnit smått magiska droppar ur samma pannor, så riktmärket är möjligen inte det bästa.

Baroloviner är kända för höga nivåer av tanniner, som kräver lång tid på fat för att balanseras upp. Det borde därför inte vara någon större överraskning att whisky lagrad på samma fat skulle innehålla kraftfulla referenser. Eventuellt borde folien ha fått lirkas av flaskan tidigare, eftersom innehållet precis utökade smakpaletten med ett par nya färger att jämföra andra vinfatlagringar med. Därför hoppas jag också att Gaja Barolo inte är den sista utgåvan i den årsvis uppdaterade serien, för det ser tyvärr inte något vidare ljust ut när det gått väl över ett år sedan sist.

Stöd Living Dead Brewery:


29Jan/130

Äpple dominerar Springbanks calvadosfat

Som utlovat kommer nu uppföljaren i spännande fat från lagret på Springbank. Dagens whisky hittades av en slump och beställdes i samband med Longrow Tokai Wood med syftet att jämna ut fraktkostnaden något per flaska. Det ser dock ut som om vi har rimliga chanser att hitta Springbank Calvados Wood även på Systembolaget, för Symposium har registrerat den bland produktnyheterna på sin hemsida. Dessutom har andra utgåvorna i samma serie som tidigare lanserats på bolaget visat sig vara populära på den svenska marknaden.

Springbank Calvados Wood

Springbank Calvados Wood

Springbank Calvados Wood

Provad av Martin 2013-01-28

Springbank Calvados Wood är det senaste i serien fatförädlingar från Springbanks pannor. I oktober 2012 buteljerades totalt 9420 flaskor whisky efter sex år på bourbonfat och ytterligare sex år på fat från calvados. Utgåvan är buteljerad med fatstyrkan 52,7% alkohol.

Doft: Gröna äpplen och päron. En frisk fläkt påminner om nymustad äppelcider. Hö, marsansås och en syrlig sugkaramell, apelsin? Till slut lossnar det, precis som en tablett tutti frutti från tanden! Vanillin finns däri också.

Smak: Spetsig, syrlig, kittlande, utmanande rent av. Knäck, bränt socker och pepparstek. Sotigt utan att vara rökigt, kanske från kolade fat. Mer än något av tung ek.

Avslut: Svagt spädd äppelsaft gör inget större intrång. Syrlig torr cider dröjer kvar, försiktigt avmattandes.

Betyg: Whiskyn är som en bergodalbana med fritt fall. På vägen upp byggs förväntningarna, sedan blir det åka av och plötsligt är turen över. Det är definitivt doften som lyfter denna Clavados-lagring, frisk och lovande. Grym rent av! Smakupplevelsen är visserligen spännande, men avslutet blir snopet anonymt i jämförelse med inledningen. Var för sig varierar momenten från fem till tre så det måste bli ett medelvärde i summeringen, 4 av 5 möjliga torvmossar.

För mig började den här historien med en recension av Örjan Westerlund på Grenadine Förlags hemsida. Den utlöste nämligen nyfikenheten för Springbank Claret Wood, en flaska som blivit något av en milstolpe i min whiskykarriär. Det tog visserligen lite tid innan den hamnade bland favoriterna. Jag vill ändå påstå att det är Claret Wood som hos mig banat vägen för andra (tyngre) vinfatlagringar och framförallt öppnat ögonen för de udda utgåvorna från Springbank. Nu finns tyvärr inte recensionen kvar att läsa då förlagets blogg verkar ha kapats av en SPAM-aktör, vi hoppas förstås att det löser sig till det bättre.

Vad det gäller udda utgåvor från Springbanks lager kommer jag att fortsätta hålla utkik i de månadsvis uppdateringarna i systemets sortiment!

5Mar/122

Longrow Burgundy från väl avvägda vinfat

Longrow destillerades första gången som ett experiment 1973 på Springbank. Avsikten var att producera en rökig whisky i Islay-stil, och resultatet gav en så pass speciell whisky att man bestämde sig för att destillera den igen några år senare. Namnet Longrow fick whiskyn från ett destilleri som tidigare legat bredvid Springbank. Sedan ett antal år bakåt produceras Longrow (och även Hazelburn) regelbundet vid sidan av den huvudsakliga produkt-linjen som destilleras två och en halv gång i Springbanks två pannor. Longrow destilleras istället, mer traditionellt skotskt, två gånger på malt som torkats över torveld, medan syskonet Hazelburn destilleras på irländskt vis tre gånger av lufttorkad malt.

Små delar av produktionen på Springbank är avsedd att lagras på spännande fat av varierad typ. Från den kommer bland annat ett antal vintage-utgåvor av Springbank. Det är även här vi hittar Longrow Burgundy Wood, som hör till en serie whisky lagrad på olika typer av vinfat, som ytterligare breddar innehållet i ägaren Mitchells whisky-portfölj.

Longrow Burgundy Wood

Longrow Burgundy Wood

Longrow Burgundy Wood

Provad av Martin 2012-03-05

Longrow Burgundy Wood har lagrats totalt 14 år på fat, först 11 år på återfyllda bourbonfat och sedan ytterligare 3 på bourgogne-vinfat. Whiskyn är buteljerad vid fatstyrka, på 56,1% alkohol. Här har naturligtvis ingen kylfiltrering skett och det finns inte heller någon tillsatt sockerkulör, som om det skulle behövas! Den naturligt djupfärgade utgåvan, från oktober 2011, består av endast 1800 flaskor.

Doft: En tydlig, stram rökighet får försiktigt gömma sig bakom ett krusigt karamellsyrligt första doftspår. Det ligger en bredd i doften som känns ovanligt tropiskt för en maltwhisky. Här finns gott om vinuösa spår för den som vill förirra sig in i snåren. Själv letar jag efter stigen som rökt malt trampat upp, tätt överväxt av fruktiga slingrande toner av lime, kaktus och papaya. Efter en smakomgång blir banan-estrarna helt uppenbara och går inte att ignorera, definitivt i formen av banankola. Sedan går det lättare att hitta en trevligt smutsig ton av rökt malt som jag har lätt för att uppskatta.

Smak: Här kommer röken fram direkt, rakt på sak med en stadig acceleration utan att bli extrem. Istället med tydlig profil och rak rygg. Upplevelsens intensitet backas upp av en distinkt vinsyra och en initial alkoholstyrka, som när den mattas av, bidrar till en sötsyrlig sirapskänsla med dragning åt det syrliga. Mot slutet uppstår en bredare varm rökighet med knapp söt övervikt.

Avslut: Salmiak och tjärad plank som torkats och mattats ut under solen. Kanske aningen viol. Det är mycket som spelar på tungan, som vid det här laget nästan ger upp i utmattning efter alla upplevelser. Om eftersmaken vore ett instrument blev det nog ett mässingsblås, med högpolerad metallklang. En eller annan härligt skitig pust av maskinrök toppar av mysfaktorn.

Betyg: Longrow Burgundy Wood är ett utmärkt exempel på hur en vinfatslagring kan sammangjuta whisky med tydlig karaktär och bidra med en fördjupad komplexitet. Tidigare hade jag antagligen sagt att vinfatlagringar lämpar sig absolut bäst för whisky av lättare karaktär, med relativt korta perioder i — eller små andelar av — vinfat. Efter att ha provat ett antal lyckade rökiga utgåvor måste jag till slut inse att det fungerar minst lika bra med rökig whisky, även om det är en snäv balansgång som kräver viss fokus av åtnjutaren. Helt tillfreds med upplevelsen känner jag mig alldeles säker på att det även nästa gång jag besöker Longrow Burgundy Wood inte kan bli något annat än 5 av 5 torvmossar — full pott!

Efter viss favorisering av vinfatlagringar nyligen, via Bowmore Feis Ile 2009 och syskonutgåvorna Hazelburn Sauternes Wood och Springbank Claret Wood från Springbank, är jag lite kluven över huruvida jag skall fortsätta trampa på vinfatets smala väg, eller om det kanske är dags för att återgå till sherryfat och kanske framförallt klassisk rökig whisky på bourbonfat. Det är nog bäst att varva lite. Med lanseringen av Glenmorangie Artein runt knuten och ett par undangömda flaskor på lager får jag whisky från vinfat så det räcker året ut.

1Mar/128

Nytt på systembolagets whiskyhylla i mars

Som vanligt när det är dags för nyheter på Systembolaget, vill vi passa på att uppmärksamma ett par utvalda utgåvor. Nytt för dagen är dessutom möjligheten att titta i den kompletta listan av nya lanserade maltwhiskies i mars. Vi har dessutom passat på att lägga upp motsvarande listor för februari och januari i efterhand. Avsikten är självfallet att underhålla lanserings-sidorna med uppdateringar månadsvis. Listan hittar du på vår samlingssida för Systembolaget.

Nyheter på hyllorna 1 mars

Longrow Burgundy Wood

Den flaska som lockat mig absolut mest denna månad hade jag faktiskt redan planerat att köpa sedan tidigare. Longrow Burgundy Wood fanns tidigare endast i beställningssortimentet, men hamnar nu, likt Hazelburn Sauternes Wood och tidigare Springbank Claret Wood, på hyllorna. Longrow Brurgundy Wood är lagrad 11 år på refill bourbon innan whiskyn förts över till nya bourgognefat för ytterligare 3 års lagring. Efter totalt 14 år på fat har whiskyn tappats på 56,1%. Kostnaden på hyllan är något mindre än tidigare i beställningssortimentet, nämligen 795 kr. Faktum är att jag blev tvungen att genast säkra ett exemplar för vidare utforskning av de spännande fatlagringar som kommer från Springbank i Campbeltown.

Glen Scotia Part Nan Angelen

Lustigt nog var även den flaska som lockade näst mest på hyllan, en single malt från just Campbeltown. Det står nämligen något så ovanligt som oberoende buteljering av Glen Scotia där. Det är frågan om en utgåva från Part Nan Angelen. Vi har inte haft möjligheten att prova Glen Scotia i någon större utsträckning, men en utgåva från SMWS som vi smakade på Öl- och Whiskymässan 2011 hör till det mer spännande i söt (smutsigt) rökig sotighet som går finna whiskykartan. Nu hör det till saken att SMWS inte alltid lanserar typriktiga fat i sina hemligt numrerade utgåvor, men det vore förstås ändå intressant att utforska detta elusiva destilleri lite djupare om tillfälle bjöds.

Highland Park Thor

För den som missat de virala kampanjerna för den nya utgåvan från Highland Park, går det nu inte längre att undgå spektaklet. På whiskyhyllan står nämligen den största kartongen en 70 cl flaska kan uppbåda. Den som inte vill lyssna till åskguden predikandes på Twitter, kanske ändå bör fundera på huruvida en exklusiv utgåva som Highland Park Thor, ändå inte passar bäst i en snidad träställning, och om det högre priset som därmed tillkommer är värt besväret. Highland Park Thor är en 16-åring på 52,1% alkohol, som kostar dig 1295 kr. Vi får verkligen hoppas att det höga priset faktiskt motiveras av en extraordinär utgåva. Om man tittar historiskt på Highland Parks utgåvor, som Highland Park Earl Magnus och Highland Park Saint Magnus, så vet vi att betyget är högt oavsett pris.

Nyheter i beställningingssortimentet 1 mars

Vi har faktiskt redan tidigare varit i kontakt med en av de tre nya utgåvorna Bunnahabhain från Svenska Eldvatten. Då recenserade vi Bunnahabhain Peated & Sherry Matured 1997, men trots att den gick ur provningen med mycket gott betyg insåg vi att det antagligen är Bunnahabhain Sherry Matured 1991 som är den verkliga ädelstenen i samlingen, med en fin fatlagring på lagom styv whiskygrund. Till trilogin hör även en rökig whisky lagrad på ett klassiskt bourbonfat, nämligen Bunnahabhain Peated 1997. Vi blir tvungna att återkomma med nya omdömen när vi hunnit prova de övriga två utgåvorna lite noggrannare.

Därmed hoppas vi att du fått chansen att bli inspirerad, eller i vart fall fått ett lite bättre grepp om whiskynyheterna i mars. Som vanligt uppskattas tips på intresanta flaskor vi kan ha missat i förbifarten!

8Feb/120

Hazelburn Sauternes Wood – äntligen

Hazelburn är ett av de varumärken från Springbank som hamnat lite i skymundan på vår whiskyblogg. Eftersom vi gillar Springbanks hantverksmässiga produkter och speciellt deras roliga (årliga) fatförädlingar, tänkte vi att det kunde passa bra som återuppstart för det nya året att gå igenom en åttaåring som efterlagrats på dessertvinsfat.

Hazelburn 8 Years Sauternes Wood

Hazelburn 8 Years Sauternes Wood

Hazelburn 8 Sauternes Wood

Provad av Daniel och Martin 2012-02-08

Hazelburn Sauternes Wood är lagrad på två fattyper. Först fem år på refill bourbon och sedan ytterligare tre år på sauternesfat. Utgåvan på totalt 9180 flaskor håller alkoholhalten 55,9% och som vanligt från Springbank är whiskyn varken kylfiltrerad eller har tillsatt sockerkulör. Samtliga utgåvor under varumärket Hazelburn är trippeldestillerade, med en mjuk och len whisky som resultat.

Doft: Tjock sötma av nyponsoppa, med skarpa toner av citronskal. Det finns en överhängande parfymlik doftkänsla av rosolja. Det finns dessutom en hel mängd torkad frukt och hintar om mulliga bär som gömmer sig bakom det första, starka intrycket.

Smak: En tjock, sträv och ordentligt syrlig vägg av fattoner slår först nästan ut smakuttrycket, men kommer sedan försiktigt tillbaks i syrliga fylliga sensationer. När tungan vant sig efter den initiala överraskningen är det en otroligt len och varierad smakresa vi givit oss in på. Det finns stora mängder av sötma, syrlighet och även ett mått av beska. Därför är det svårt att peka på någon speciell byggsten som skulle kunna vara den uppbärande komponenten i upplevelsen. Trots den otroligt tjocka, fylliga framtoningen går en (för Springbank karakteristisk) metallklang tydligt att urskilja.

Avslut: Det utdragna avslutet skulle lika gärna kunna komma från ett mindre sött dessertvin, elegant och brett. Efter en lång stund är det nästan som om någon hade lagt druvsocker på tungan.

Betyg: Det här är en whisky som är nästan lite för lättdrucken. Vi tror också att den är lätt att tycka om, även om man är helt oerfaren av whisky sedan tidigare. Det enda som skulle kunna sätta en käpp i hjulet för den oinvigde är eventuellt den inledande syrligheten, men det kan lika gärna vara så att Hazelburn Sauternes Wood tjänar på detta faktum. Vi hade förväntat oss en spännande whisky vilket också det infriades stort. Betygsmässigt landar vi på 4 av 5 möjliga torvmossar, och vi tror att om en ren Springbank hade lagrats på samma vis hade det varit en tveklös fullpottare. Vi ser fram emot nästa speciella fatlagring, som borde vara antingen en Longrow eller just en Springbank!

15Sep/110

Whiskynyheter på Systembolaget – augusti och september i retrospekt

Eftersom vi haft fullt upp med vår utflykt till Campbeltown och Islay, och dessförinnan varit på semester kan det kanske vara läge att sammanfatta intressanta lanseringar i Systembolagets sortiment under augusti och september. Det finns i vår smak ganska mycket intressant, men jag väljer som vanligt ut ett fåtal vi tror extra mycket på.

Uppmärksammad nyhet 1 september

Ardbeg Alligator

Vi har tidigare provat en utgåva av Ardbeg Alligator Committee Release, som lanserades exklsivt för medlemmar i Ardbeg Committee. Meldemsutgåvan skickades ändå till Sverige och Systembolaget, så det är möjligt att ett fåtal ickemedlemmar fick händerna på ett exemplar också. Nu när det istället var dags för den första allmänt tillgängliga utgåvan, lanserades den under namnet Ardbeg Alligator Untamed Release. Flaskan säger tydligt att det är frågan om en begränsad upplaga, men om vi förstått signalerna från Ardbeg rätt så finns det material för framtida utgåvor också. Vi har för avsikt att smaka den nya alligatorn och jämföra den med medlemsutgåvan. Ett exemplar av den nya utgåvan kostar 799:- på bolaget, men vi har redan ett prov hemma. Mer informartion inom kort alltså!

Uppmärksammade nyheter 1 augusti

Laphroaig Cairdeas Ileach Edition

Vi har redan provsmakat årets festivalutgåva från Laphroaig, med gott betyg. Laphroaig Càirdeas Ileach Edition är enligt oss en något vassare utgåva än förra årets Laphroaig Càirdeas Master Edition, kanske en av de bästa vi provat från destilleriet. Vi har dock förstått att åsikter om bästa Càirdeas varierar stort bland dem som provat fler utgåvor. Den första (2008) skall tydligen vara extra spektakulär. Även om det är trevligt extraordinär whisky i små upplagor är vi mycket nöjda med att Laphroaig valt att skala upp serien tillräckligt för att räcka även till den svenska marknaden. Laphroaig Càirdeas finns fortfarande kvar på hyllorna för den som har 749:- att undvara.

Hazelburn Sauternes Wood

Vid sidan av rökig whisky, som vi tjatar om från tid till annan, brukar spännande fatförädlingar ligga högst på vår intresselista för nylanserad whisky. Då verkar det lovande att Springbank lanserat sin årliga fatförädling. Förra året tittade vi på Springbank Claret Wood, men i år är det Hazelburn som får axla rollen. Hazelburn är Springbanks mjukaste whisky då den destilleras tre gånger från malt som torkats med varmluft utan torvrök. Med en mild whiskyton som bas, tror vi att Hazelburn Sauternes Wood som är lagrad 8 år på bourbon- och sauternesfat kan leverera ett riktigt bra betyg. Efter att sjäkva ha upplevt det genuina hantverket på Springbank och tittat noggrannare på deras whiskylager blir det förstås extra spännande att så småningom undersöka den här pjäsen, som kostar 715:- att lösa ut från Systembolaget.

31Aug/112

Springbank – Handgjord whisky av rang

Minst en gång i livet bör en whiskyintresserad människa med självrespekt ta sig till Skottland. I vårt fall var det till hälften planering (Martin) och till hälften fullständig överraskning (Daniel) som tog oss västerut. Vår resa startade på Arlanda och gick via en flygtur till Edinburgh. Väl där hyrdes en bil och färden fortsatte västerut mot Glasgow. Egentligen borde GPSen ha lett oss nordväst från Glasgow till Loch Lomond och några bergiga pass väster om Tarbet. Dessvärre hade den blivit något felkonfigurerad av undertecknad och ledde oss istället till Gourock, ett färjeläge rakt västerut från Glasgow. En färjetur och en okänd summa brittiska pengar senare befann vi oss i Dunoon, varifrån färden fortsatte norrut tills vi anslöt till A83:an/A82:an, den väg vi borde ha färdats ut från Glasgow. Vårt resmål för dagen var södra Kintyrehalvön, Campbeltown och Springbank.

Jenny från Springbank förklarar beteckningarna på ett sherryfat

Jenny från Springbank förklarar beteckningarna på ett sherryfat

Naturen längs vägen är underskön och bilvägarna precis tillräckligt breda för att två lastbilar ska kunna mötas om förarna i exakt rätt ögonblick rycker i ratten så att förarkupéerna gungar till, bort från mittlinjen. Annars ryker sidospeglarna!

I Campbeltown var vi inackorderade i annexet till hotellet Seafield, även om incheckning och frukost skedde i hotellet Ardshiel, "2 doors down". Ardshiel innehar för övrigt utmärkelsen som 2010 års Whisky Bar of the Year enligt tidningen Wee DRAM. Vid tillfället för juryns beslut hade Ardshiel uppskattningsvis 450 olika malter i hyllan.

Jenny Karlsson från Springbank möter upp oss vid Ardshiel och vi blir slussade till destilleriet för en privat rundtur. Springbanks destilleriområde ligger i praktiken i centrala Campbeltown och under rundturen hörs discodunk från närliggande nöjeslokaler. Torsdagkvällar är Grab-a-Grannie nights i Campbeltown, förklarar Jenny. Många äldre kvinnor är ute och roar sig och bland grabbarna på destilleriet går snacket på fredagsmorgonar om vem som lyckats sno åt sig en kvinna ur det "öfre" segmentet.

Springbanks eldrivna, fasvända gräsklipparmackapär som används för luftning av kornet vid golvmältningen

Springbanks eldrivna, fasvända gräsklipparmackapär som används för luftning av kornet vid golvmältningen

J & A Mitchell & Co., företaget som äger destillerierna Springbank och Mitchell's Glengyle, har i runda slängar 66 personer anställda vid destillerierna. Skillnaden mellan Springbank, som gör allt vad de kan för att behålla en fullständigt traditionell produktion, och Mitchell's Glengyle, ett toppmodernt whiskybränneri, är att två rutinerade personer kan sköta hela produktionslinjen på Glengyle medan det krävs en betydligt större arbetsinsats för att hålla tillverkningen på Springbank flytande. Med det sagt så får man hålla i minne att Springbank gör precis allt lokalt, från att mälta korn (givetvis lokalproducerat så långt det går, men halvön Kintyre har svårt att tillgodose Springbanks behov) via själva sprittillverkningen till lagring och buteljering. Allt är gjort för hand eller medelst hyfsat primitiva metoder, som exempelvis den reverserade elgräsklipparen för smidigare vändning av kornet vid mältning. Springbank producerar i dagsläget tre olika whiskysorter: den två och en halv gånger destillerade Springbank gjord på lätt rökt malt (fast egentligen är det 2,75 ggr), den rökiga och dubbeldestillerade Longrow samt trippeldestillerade Hazelburn gjord på helt orökt malt. Glengyles bidrag till Campbeltowns whiskysortiment heter Kilkerran av den enkla anledningen att Glengyle som varumärke redan var upptaget. Dessutom vore det otypiskt att döpa en Kintyre-malt efter en glen (en smal, djup dal). Jenny visar oss skickligt och hemtrevligt runt på båda destillerierna. I ett försök att särskilja Springbank väljer hon att uttrycka skillnanden mellan Springbank och andra whiskydestillerier som skillnaden mellan hemlagade köttbullar och Mamma Scans.

Kilkerrans logotyp - ett hål i väggen

Kilkerrans logotyp - ett hål i väggen

Logotypen för Kilkerran, den single malt som produceras på Glengyle, har ett något komiskt ursprung. Bilden är en stiliserad version av effekten man får om man tittar ut genom den enda gluggen i muren som omgärdar destilleriet. De två vertikala streck som ramar in klocktornet är motsvarigheten till fängelsegaller, någon typ av armeringsjärn som en gång i tiden hindrat nyfikna från att klättra in genom hålet. Hur ägarna hindrat de som eventuellt valde att klättra över muren förtäljer inte historien.

Mot slutet av rundturen står vi i ett av Springbanks dunnage-lager och Jenny förklarar att den härliga doften i lokalen kommer av all avdunstning som sker från tunnorna. "Angel's share" utbrister någon i sällskapet. Alla pratar om angel's share, börjar Jenny, men här i Campbeltown finns inga änglar. De enda som tullar på innehållet i tunnorna häromkring är fåren. Efter en lång arbetsdag kan man vara säker på att det kommer att vara fullt med fulla får mitt på vägen när man ska köra hem.

Ordentligt mätta efter en "full scottish breakfast" bestående av blodpudding, korv, ägg, potatisplättar, stekt tomat, bacon och svamp på The Ardshiel sätter vi oss i bilen och knappar in färjeläget Kennacraig i GPSen. Från Kennacraig går färjan mot Port Askaig på Islay, och väl där väntar Caol Ila, Ardbeg, Laphroaig, Bruichladdich, Kilchoman och Bowmore. Islay here we come!

31Mar/114

Historien om hur en Springbank 18 stannade i familjen

Springbank 18 letade sig fram till mitt whiskyskåp på ett lite mer udda sätt än vad som är brukligt. Martin beställde ett exemplar av denna flaska till ett av våra lokala Systembolag. Några dagar senare surfar han runt på Systembolagets hemsida och hittar en annan flaska som han prompt måste ha, men budgeten eller samvetet hindrar honom från att behålla båda. Han tror sig avbeställa flaskan med Springbank 18 till förmån för flaskan med Springbank Claret Wood ända tills han får ett SMS där det står att hans två flaskor whisky går att hämta ut i butiken. Väl framme förklarar han läget för personalen som visar förståelse, men muttrar något om att de nu behöver skicka flaskan med den artonåriga Springbankmalten tvärs över landet återigen, och Martin lämnar bygget med endast Claret Wood-flaskan i släptåg. Någon vecka efter att detta utspelar sig så traskar vi återigen in i samma bolagsbutik och konstaterar att flaskan inte alls skickats långväga utan i ensamt majestät står och inväntar intressenter. Med förevändningen att denna flaska nog ändå måste stanna i familjen slantar jag så upp den icke oansenliga summan av 999 riksdaler (plus 1 krona för påse) och blir därmed lycklig ägare av denna Springbank 18.

Springbank 18

Springbank 18

Springbank 18

Provad av Daniel och Martin 2011-03-31

Springbank 18 är buteljerad med en alkoholstyrka på 46%, den är inte kylfiltrerad och inte heller är den färgad artificiellt. En hantverksmässig, fullt naturlig whisky helt enkelt. En spännande detalj med whisky från Springbank är att den är destillerad med deras unika destillationsprocess i 2,5 steg.

Doft: Det första som lämnar flaskan efter att korken med ett ljudligt plopp lämnat eldröret är en mustig, druvkoncentrerad vindpust. Det ter sig naturligt att misstänka sherryfatslagring och mitt i den söta druvdoften smyger sig en strimma av mycket fin rök fram. Efter lite djupare analys hittar vi en av våra hittills mest oväntade associationer: kokta morötter(!).

Smak: Tydligt syrlig i starten, sedan försiktigare, snudd på blyg, för att därefter blomma ut desto mer. En kärvhet från fat håller sig hela tiden inom räckhåll utan att för den sakens skull sno hela föreställningen. Fruktigt av dessertvinskaraktär. Sötsur sås dyker otippat upp i paletten, men det kanske egentligen är den flyktiga grundsmaken umami man försöker konkretisera.

Avslut: Fatkaraktären håller sig kvar riktigt länge och bidrar till en positiv och utdragen avveckling. Det förekommer ingen egentlig rökighet i whiskyn, men Martin hittar ändå något som för tankarna till "torrt trä", ungefär som en uppvärmd men tom bastu.

Betyg: Springbank 18 har några beröringspunkter med en av våra absoluta favoriter: Laphroaig 18. Den är kanske inte fullt så mångfacetterad och definitivt inte lika behagligt rökig, men i de elegantare registren finns det tangerande smaklinjer som gör den väldigt spännande och en värdig kandidat till en Topp 10-placering. Denna artonåriga Springbank är en oerhört angenäm bekantskap som ändå lämnar lite åt fantasin. I sällskap av andra 18-åringar (ovan nämnda Laffe 18 och Bowmore 18 exempelvis) kan den nog dock uppfattas som något slätstruken och fadd. Sammanfattningsvis är vi ändå belåtet imponerade av det väloljade och välpolerade intryck som Springbank 18 erbjuder. Ett entydigt utlåtande om 5 av 5 torvmossar genljuder, om än med avsaknad av plus i kanten.

6Sep/100

Springbank Claret Wood bjuder på en spännande vinfatlagring

Springbank producerar huvudsakligen whisky lagrad på samma fat under hela lagringstiden, men har även en serie wood expressions. Det släpps ungefär en utgåva ur serien om året. En tidigare variant är Springbank Madeira Wood. Nästa som väntas från destilleriet är en förädling på hittils okända fat av varumärket Hazelburn, en trippeldestillerad whisky i Irländsk stil, som produceras i Springbanks regi.

Efter mycket om och men (och efter en uppdatering av beställningssortimentet på Systembolaget) sitter jag äntligen i soffan med en Springbank Claret Wood framför mig. Fästmön sitter bredvid och provar Xanté, en päron-cognac-likör, i ett Glencairn-glas. Det är kanske inte utom allt hopp att lyckas styra över henne på whisky så småningom. Små steg bara..

Springbank Claret Wood 1997

Springbank Claret Wood 1997

Springbank Claret Wood

Provad av Martin 2010-09-06

Springbank Claret Wood 1997 är lagrad sammanlagt 12 år på två olika typer fat. Först 9 år på återfyllda bourbonfat, sedan 3 år på vinfat för rött vin från Bordeaux, Frankrike. Whiskyn är tappad på, eller nära på fatstyrka, vid 54,4% alkohol. Som alla andra Springbank är whiskyn ofärgad och inte heller kylfiltrerad.

Doft: Tydligt syrligt första intryck. Apelsin, blåbär och kanske en aning kokos. Något kemiskt, här misstänker jag alkoholen. Ändå inte den ammoniak-shock som det lätt blir vid när man sticker näsan för djup i glaset. Efter en stund framträder mjukare former som russin och druva. Vid ett återbesök en lång stund senare hittar jag hintar av vit choklad och vanilj.

Smak: Det här är något nytt. Jag borde prova fler vinfatslagringar. Först eldigt av alkoholstyrkan, sedan pepprigt och strävt men ändå sött. Smaken fyller hela munnen en kort stund. På något sätt tycker jag det påminner mer om portvin än rödvin. Ändå finns aningen bitterhet och spår av tanniner tydligt här.

Avslut: Det fortsätter med mer portvins-associationer, är det verkligen ett rödvinsfat? En klassisk metallisk överton för destilleriet hänger kvar med aningen beska.

Betyg: Det är kanske inte en fullpoängare, jag tappar tråden någonstans strax efter att jag börjat smaka. Delvis på grund av detta är Springbank Claret Wood ändå en av de mest spännande whiskies jag provat. Det finns så många nivåer och en massa smakupplevelser som jag inte kan sätta ord på i brist på associationer. Kanske är det dags att börja intressera sig för vinprovning för att få bättre vokabulär? Betyget 4 av 5 torvmossar växer fram medan jag provar mer och känner mig försiktigt fram bland nya uttryck.

1Sep/105

Flera Springbank åter i Systembolagets beställningssortiment

Jag blev sugen på att prova Springbank Claret Wood 12 (1997) efter en recension av Örjan Westerlund. Med min vanliga tur hade alla flaskor i beställningssortimentet tagit slut lagom till det att jag bestämt mig för att beställa en via Systembolagets E-beställning.

Nuvarande sortimentet Springbank tillgängligt via Systembolagets E-beställning

Nuvarande sortimentet Springbank tillgängligt via Systembolagets E-beställning

I samband med lanseringen av höstsortimentet (där bland annat Jura Prophecy och Rosebank Chieftain's Choice 1990 ingår) har beställningssortimentet av Springbank inköpt via Symposion uppdaterats. Det betyder att det nu också går att beställa Springbank 100° Proof 10. Den blir jag tvungen att kika noggrannare på senare.

Jag har beställt Springbank Claret Wood som är lagrad på vinfat och hoppas på intressanta vaniljtoner. Whiskyn är tappad nära fatstyrka, på 54,4% alkohol. Kanske kommer doftbilden påminna om Springbank 12 Cask Strength.

Det är mycket möjligt att det är fler intressanta flaskor som har fått uppdaterad lagerstatus. Använd gärna Systembolagets E-beställning för att leta rätt på dem själv vetja!