peat.se
6Sep/140

Privat buteljering är ett riktigt Eldvatten

För ett bra tag sedan fick jag via svågern nys om ett privatägd fat från Port Charlotte som var på väg att buteljeras. Det har hänt att bloggen fått frågor om lämpliga leverantörer som kan hjälpa till med buteljering och import till Sverige och jag har vid sådana tillfällen rekommenderat Svenska Eldvatten. Det visade sig att även svågerns bekant fått kännedom om dem. Därtill kom tipset att halva fatet faktiskt buteljerades för att säljas, som en utgåva med (av rent varumärkesteknisk orsak) något mindre deklarativ etikett än följande privata buteljering. Du kanske kan gissa vilken?

Private Bottling 2003 Port Charlotte

Private Bottling 2003 Port Charlotte

Private Bottling 2003 Port Charlotte

Provad av Martin 2014-09-04

Detta är en privat buteljering av fat #882 Port Charlotte, ett före detta romfat. Whiskyn är destillerad 15 oktober 2003 och tappad på flaska 22 november 2013, icke kylfiltrerad vid fatstyrka, 60,8% alkohol.

Doft: En liten med rund puff rök, sedan exotiskt fruktsötma och syrlighet. Ananas, tydlig ananas och naturgodis med yoghurtöverdrag. Spåret av dov torv kommer och går med de översvallande fruktiga tonerna. Sugkaramell, apelsin?

Smak: Ordentligt tryck så klart! Ändå oväntad fruktighet för en PC från 2003. Fatet har gissningsvis stor inverkan. Efter ett tag på tungan kommer en sötsyrlig nyans som påminner mer än något om Sauternes-lagrad Octomore från samma pannor, med liknande alkoholstyrka.

Avslut: Nu känner jag igen mig. Sotborsten har varit framme och symboliskt rensat rent efter kanonmullret som ingen hörde. Kvar ligger en tjock fet sörja av mumsig torvkaramell. Återigen ananas, nu i en mörkare kontext. Citronglass också.

Betyg: Denna privata buteljering är en riktigt tjusig pärla. På tio år i fat har den grövsta röken slipats ned och sammanfogats med en tydlig fruktsötma. Utan en kommersiell klon är det inte meningsfullt att ange betyget 5 av 5 möjliga torvmossar. För om detta hade vore mitt eget fat, då skulle det inte finnas någon annan annan whisky ett tag framöver.

Jag vet inte om det är en väl värd investering att köpa svenska fat i dagsläget, speciellt som ekonomin hos flera lokala destillerier så till den milda grad hänger på denna affärsmodell att investeringen riskerar att brinna inne. Om jag istället fick ett erbjudande från Bruichladdich att lägga undan ett romfat av Port Charlotte, då skulle jag nog inte tacka nej.

Stöd Living Dead Brewery:


24Maj/133

Port Charlottes kanon mullrar över Islay

Bruichladdich har börjat bli allt mer populära i Sverige och en stor anledning till detta är antagligen att de producerar riktigt fin rökig whisky under varumärket Port Charlotte. Om det är så att den torvrökta malten ger draghjälp till de ordinarie utgåvorna från destilleriet så är ingen skada skedd. Det finns många guldkorn att plocka även bland de eleganta utgåvorna, men nu är det hög tid att se vad tio år på fat gör för en av Islays mullrigaste kanoner. Utgåvan har vilat i beställningssortimentet ett tag. Efter det att den tog slut i samband med lansering finns nu åter flaskor på lager. Håll för öronen, för nu bränner vi av en salva!

Port Charlotte 10 Heavily Peated

Port Charlotte 10 Heavily Peated

Port Charlotte 10 Heavily Peated

Provad av Martin 2013-05-23

Port Charlotte 10 Heavily Peated är resultatet av den ursprungliga målsättningen för Bruichladdichs rökiga projekt, att ta fram en torvrökt standardutgåva på tio år. Whiskyn är buteljerad vid 46% alkohol, vilket är det normala för kärnutbudet från destilleriet. Bruichladdich varken kylfiltrerar eller tillsätter sockerkulör till whisky.

Doft: Härligt mullrig och söt, en blandning av kraft och elegans. Grillad majs toppad med en ordentlig dos mysig torvmust. Krämig som mayonaise. Under den krämiga röken finns en syrlighet som av lime och päronäpple. Frasiga bran flakes och aningen russin.

Smak: Härligt torvig utan vidare tjafs! Först blir torven syrligt kraftfull, och senare torr och bred, som soltorkat virke i en vårbrasa. Något påminner om juteväv och ett pass som inhyrd jultomte. Enbär och emser (de rosa pastillerna i tablettask).

Avslut: Härligt nötig som paranöt eller sötmandel. Syrliga utryck av knappt mogna smultron varvas med söta influenser av majsolja. Fänkål. Rökpuffen från tidigare dyker upp igen då och då, ringlandes som en tunn torvslinga. Kvar blir essensen av eucalyptus.

Betyg: Port Charlotte Heavily Peated är en stabil standardutgåva i det rökiga segmentet. Den har både mysfaktor och kraftfull mullrighet. Om det skulle vara något som fattas så är det eventuellt fruktig komplexitet, men vad gör väl det när det är så otroligt mysigt att sitta med den torvdoftande whiskyn i glaset. Betyget blir 5 av 5 möjliga torvmossar, för en av de bästa standardutgåvorna rökig whisky på marknaden. Med repetition kommer den att bli en personlig favorit. Den behöver faktiskt inte speciellt många omtagningar, och jag börjar redan undra varför jag över huvud taget övervägde att inte ge full pott.

Port Charlotte Heavily Peated blir en milstolpe för rökig whisky, men det känns troligt att vi kommer få se fler åldersbestämda utgåvor framöver. Om du är nyfiken på yngre whisky så finns även syskonutgåvan Port Charlotte The Peat Project, som består av blandade årgångar.

Själv ser jag visserligen fram emot att varumärket fortsätter att utvecklas åt det mogna hållet, men hoppas kanske främst på en ny utgåva i fatstyrka. Om jag får önska så behöver det inte vara frågan om speciellt många år på fat, men gärna en blandning av madeira och bourbon, som båda mina favoriter i PC-serien består av. Har du provat Port Charlotte PC8?

9Jan/138

Sista kapitlet Port Charlotte i PC-serien

Att Port Charlotte hör till våra absoluta favoriter bland rökig whisky har kanske inte undgått någon. Det gäller speciellt utgåvorna i fatstyrka. Port Charlotte PC8 hör till de mullrigaste kanonerna som finnas kan. Föregångaren PC6 målade upp torvupplevelser i mitt minne som antagligen borde klassas som myt, om det inte vore för att de för högt satta förväntningarna flera gånger uppfyllts igen.

Med den bakgrunden blev vi faktiskt aningen besvikna när det visade sig att ingen av flaskorna från den sista och tionde utgåvan i serien skulle dyka upp i Sverige. Dessutom tog mellanutgåvan PC9 slut på det norska Vinmonopolet innan vi hann arrangera med kurir över gränsen. Därför tackar vi gladeligen Tomas, som både läst av sådant vi skrivit tidigare och varit vänlig nog att låna oss ett prov från sin flaska!

Port Charlotte PC10 Tro Na Linntean

Port Charlotte PC10 Tro Na Linntean

Port Charlotte PC10

Provad av Martin 2013-01-09

Port Charlotte PC10 Tro Na Linntean är det sista kapitlet i PC-serien, där så gott som samtliga utgåvor pyntats med gaeliska tillnamn. Endast 6000 flaskor buteljerades av utgåvan som börjar bli svår att komma över. Det är frågan om whisky tappad vid fatstyrka, 59,8% alkohol. Bruichladdich har inte för vana att kylfiltrera eller tillsätta sockerkulör, så inte heller i detta fall. Tro na linntean är gaeliska för genom generationer.

Doft: Till en början städat, sötlakrits och apelsin i var sin skål. Maltiga uttryck tar formen av kokt, saltad majs och smör. Havsstänk på en sommartorr solig klippa. Citron! Under de fränare dofterna hittas fudge och vaniljkola, försiktigt försiktigt. Jag fastnar istället återigen för citrustonerna, och keylime pie! Efter en smutt når de runda vaniljkantade kolatonerna igenom tydligare.

Smak: Initialt sötsyrligt, innan tungan vant sig. Gröna äpplen. Honung och apelsin. Torr sot väller så småningom fram tillsammans med nygräddat surdegsbröd. Betydligt rakare rökighet än jag vill minnas från tidigare utgåvor, elegant inramande. Björkved.

Avslut: Sotsyrligt istället. Fortfarande av citron, men med en aning beskare överklang än tidigare. Rödvinssås. Apelsinskal. En sval känsla av torv och dextrosol dröjer sig kvar ett tag, äpplejuice!

Betyg: Torvigheten är mildare än i tidigare utgåvor och kanske dessutom mer närvarande i varje moment. Det följer av ekvationen att de spretigaste torvutrycken jämnas ut över tiden. För en whisky med tio år på nacken blir det med berömlighet godkänt, 5 av 5 torvmossar, men jag måste erkänna att jag faktiskt har än högre tankar om de tidigare utgåvorna. Dags att jämföra med ett prov från en äldre flaska!

Port Charlotte PC8 har mätt mot PC10 en tydligare vaniljfront, och tyngre krutdurk. PC10 har å sin sida mer av de syrliga citrustonerna. Om PC8 är stor och rund är PC10 torr och sträv. Det är nästan så att jag skulle gissa att det finns ett vinfat med i blandningen av den senare, trots att deklarationen säger amerikansk ek. Notera gärna att utgåvorna trots allt är relativt lika i sina utryck och att jämförelsen är ordentligt tänjd. Min alldeles egen favoritlista Port Charlotte blir således ålderssorterad från ung till äldre: PC6, PC8 och sedan PC10, men sedan är jag också en sucker för ung rökig whisky som exempelvis Ardbeg Rollercoaster och Big Peat.

12Okt/1211

An Turas Mor efterföljs av The Peat Project

Port Charlotte från Bruichladdich hör till våra absoluta favoriter att analysera. De har ofta en mullrig maltig sötma som driver på torvröken fint, oavsett torvhalt. Dessutom har deras utgåvor i PC-serien, samtliga tappade på fatstyrka, varit riktiga torvbestar med otroligt djup. Därför blev vi något besvikna när Sverige inte fick del av den sista begränsade utgåvan Port Charlotte PC10 på endast 6000 flaskor. Den åttaåriga utgåvan Port Charlotte PC8 finns dock fortfarande att få tag på för den som är nyfiken. Dessutom fick Systembolaget i början av månaden tillgång till två nya standardutgåvor från destilleriet.

Bruichladdich buteljerar nästan uteslutande vid 46% alkohol till sitt kärnutbud och så även för det två nya utgåvorna under namnet Port Charlotte. En av de två utgåvorna som hamnade i beställningssortimentet var den väntade tioåringen Port Charlotte Heavily Peated. Den andra utgåvan är en multi vintage som kommer att ersätta Port Charlotte An Turas Mor. Det är just den vi skall titta närmare på i detta inlägg, Port Charlotte The Peat Project. Båda utgåvorna är för övrigt tillfälligt slut hos leverantör, men påfyllning utlovas till månadsskiftet så misströsta icke!

Port Charlotte The Peat Project

Port Charlotte The Peat Project

Port Charlotte The Peat Project

Provad av Martin 2012-10-12

The Peat Project är bränd av malt med fenolhalt på 40ppm. Utgåvan är en blandning av årgångar valda för högre komplexitet. Whiskyn är buteljerad vid 46% utan kylfiltrering.

Doft: Brynt smör toppat med alkoholkittlande syrliga äpplen. Läskande som cola. Försiktig, men inte otydlig, torvighet ligger därunder. Inte helt olik An Turas Mor, men mognare och fler estrar. Krusbär och hallon, för att nämna ett par intryck de ger.

Smak: Intensiv komplexitet imploderar och alla intryck försvinner momentant, omtagning! Syrligt sval och nötig. Det drar sig snart mot ett sotigt avstamp in i de torvigare lagren. Försiktigt och balanserat. Låt den ligga på tungan och vattnas ut så blir den fullkomligt rund och len, som olivolja.

Avslut: Sot och syra innan intensiteten avtar något. Sedan en rundare nötighet som ett smörsmort ekfat. Torvigheten släpar något, men hänger med hela resan, i periferin. Mysigt och avskalat.

Betyg: Port Charlotte The Peat Project är definitivt en värdig uppföljare till Port Charlotte An Turas Mor. Något mognare och kanske lite mindre vågad. Det vankas bra betyg, som endast dras ner aningen av de höga förväntningar satta av föregångaren, med råge 4 av 5 torvmossar. I en jämförelse mellan de två utgåvorna går det att hitta en större variation i doftprofilen här, vilket egentligen borde räcka för att övertyga. Aningen mullrigare kick i avslutet hade inbringat full pott utan eftertanke.

The Peat Project är något som borde tilltala alla som uppskattar whisky i det mellanrökiga registret. Det finns gott om djup för analys och whiskyn öppnar sig mer ju längre man sitter med den. Själv har jag inte släckt min törst för intryck från destilleriet och deras rökigare utbud. Vi återkommer helt enkelt så fort vi fått tassarna på ett prov av Port Charlotte Heavily Peated, för att avgöra vad tio år på fat kan göra för whiskyn.

5Dec/1126

Port Charlotte är Islays spjutspetswhisky

Bruichladdichs whisky Port Charlotte, döpt efter den idylliska by som ligger ett stenkast söderut från Bruichladdich vid havsviken Loch Indaal på Islay, börjar närma sig sin mål-ålder på 10 år. Port Charlotte började destilleras 2001 och denna utgåva, Port Charlotte PC8, är buteljerad vid 8 års ålder år 2009. Det är den fjärde i ordningen efter syskonen PC5, PC6 och PC7. Dessutom finns halvsyskonet Port Charlotte An Turas Mor med i familjebilden, dock är den inte på fatstyrka och utan åldersangivelse. PC9 existerar, men bara som en "ultra-limited-edition release" om 6000 flaskor, för att citera Bruichladdichs eget material. Det är tveksamt om den alls kommer att komma in till Systembolaget.

Port Charlotte PC8 finns i skrivande stund på hyllorna för 799 kr, men existerar också i beställningssortimentet för det betydligt saftigare priset 989 kr.

Port Charlotte PC8 Ar Dùthchas

Port Charlotte PC8 Ar Dùthchas

Port Charlotte PC8 Ar Dùthchas

Provad av Daniel och Martin 2011-12-05

PC8 är buteljerad vid 60,5% alkohol, den är inte kylfiltrerad och ingen sockerkulör har tillsatts. Det är spännande att se vad tidens tand har gjort med alkoholhalten i PC-serien: PC5:an hade 63,5% alkohol, PC6 ligger på 63%, PC7 61% och PC9 innehåller 59,2%.

Doft: Grovt mullrig rök direkt skrapad från insidan av en skorsten, rakt ner i glaset. Det är som att springa efter ett koleldat ånglok en varm, fuktig sommardag. Det finns hintar av lakrits under rökmolnen. Brynt smör.

Smak: Det är mycket av allt: rök, syrlighet, sötma och alkohol. Alla beståndsdelar man kan vilja ha i en rökig whisky finns representerade, och med eftertryck därtill. Sockerrörssötman servar och den syrliga röken är inte sen att svara med en forehand varefter matchen fortgår i en smärre evighet. Lakritstonerna vi fann i doften återfinns på läktaren som entusiastisk åskådare.

Avslut: När syrligheten och röken klingat av återstår massvis av lakritsrot i skymningslandet mellan sött och beskt.

Betyg: Det är lätt att ställa sig frågor i stil med: Hur kan man inte gilla det här? och Vad kan man mer begära? Svaret är förstås att om man har svårt för rökig whisky så kommer det här inte att slå an rätt strängar. Om man som oss däremot diggar rökig whisky, ja, då har man hittat sitt instrument. Vi minns med nöje Jim Murray's omdöme av Port Charlotte PC6 i (förr-)förra årets Whisky Bible och vi gissar utan att ha läst eller hört att PC8 har ett betyg kring 95 av 100 möjliga. Löjligt bra alltså. Vi måste dock höja ett varningens finger: PC8 kommer att förstöra all annan rökig whisky för dig, utom möjligtvis nåt ur Ardbegs register. Hur kan man ge denna whisky nåt annat betyg än 5 av 5 torvmossar?

Vi hällde upp en An Turas Mor att ha som referens vid recensionen, men vi konstaterar att den står sig ganska slätt, åtminstone doftmässigt, jämfört med Port Charlotte PC8. Smakmässigt tävlar de i samma liga men PC8 är förhandstippad favorit medan An Turas Mor kommer att få kämpa för att hålla sig ovanför kvalstrecket.

29Nov/114

Whiskynyheter på bolaget i december

Vi har redan hintat så i tidigare inlägg och kommentarer, men det blir nu fullständigt tydligt att det kommer ett stort antal godbitar till Systembolaget inför jul. Systembolaget bestämmer i stor grad själva vad de tycker behöver lanseras och låter sedan distributörer leverera kandidater att fylla listan. Det är tydligt att whisky hamnar högt på decemberlistan och vi måste anta att det betyder att man räknar med en bedydande andel julklappshandel på vårt svenska spritmonopol. Eftersom det finns så mycket att välja på (sök gärna själv på bolagets hemsida, det går sortera på lanseringsdatum) har det varit extra svårt att välja ut de godbitar som förtjänar lite extra uppmärksamhet den här månaden.

På hyllorna 1 december

Bruichladdich Infinity 3

Den som uppskattar utgåvorna från Bruichladdich får anledning att fira lite extra i december. Det är dags för lansering av Bruichladdich Infinity (3:e utgåvan). Bruichladdich Infinity är en något rökig variant från ett av de få destillerierna på Islay som brukar gå mot strömmen med sin fruktiga och friska whisky. Det är tydligt att Buichladdich produkter börjar bli populära i Sverige, då det blir mindre sällan mellan utgåvorna. En annan produkt från destilleriet som dyker upp (igen) är en ur deras serie riktigt rökiga whisky, Port Charlotte PC8. Dessutom finns Port Charlotte An Turas Mor fortfarande kvar i sortimentet för beställning. Ingen kan klandra bolagets inköpare för det! Bruichladdichs utbud av rökig whisky är ofta lika bra som de mest exostiska fatförädlingarna och eleganta utgåvorna. Bruichladdich Infinity är buteljerade vid 50% alkohol och landar på 599 kr. Ganska lagom för en hantverksmässig julklapp, i mitt fall till mig själv!

Laphroaig Triple Wood

Vi har väntat länge på att Triple Wood från Laphroaig skall dyka upp på den svenska marknaden, och nu är det äntligen dags. Laphroaig Triple Wood är en seriell lagring av whisky på tre olika typer av fat. Den första delen av lagringstiden ligger whiskyn på traditionella före detta bourbonfat. Sedan väljs ett antal lovande fat ut för att lagras vidare på kvartsfat, samma som Laphroaig Quarter Cask lagras på. Där går mognaden något snabbare än i de större ex-bourbonfaten. Den sista tiden lagras Laphroaig Triple Wood på stora fat av typen oloroso sherry, som ofta bidrar med fruktiga toner och en mjukhet i smak- och doftväg. Laphroaig Triple Wood är buteljerad vid 48% alkohol och kan därmed antas vara filtrerad utan kylning. Även Triple Wood får ett humant julklappspris, nämligen 499 kr.

Vi har redan tjyvstartat något genom att titta närmre på Diageos Special Releases 2011, med bland annat Caol Ila Unpeated och Lagavulin 12 under luppen. Båda dessa utgåvorna hamnar på hyllorna och vi måste passa på att tipsa lite extra om Lagavulin 12, som genast tog sig in på topp-10-listan för 2011. Det ser för övrigt ut som om vi inte kommer kunna hålla oss till endast 10 whisky i den listan i år heller...

I beställningssortimentet 1 december

Konceptwhiskyn Octomore, från Bruichladdich, hör till de mer spännande uppdateringarna i beställningssortimentet. Bruichladdich har via sitt varumärke i fyra olika utgåvor årligen ökat gränsen för världens rökigaste whisky (mätt i fenoler). Octomore 4, som är den senaste utgåvan håller brutala 167 ppm fenoler. Det kan jämföras med den rökigaste utgåvan från Ardbeg som håller omkring 100 ppm. Vid besöket på Islay blev vi dock förvånade hur mycket sötma och kringliggande smakmösnter de lyckats väva in i utgåvan. Jämfört med tidigare provade Octomore 2, som är en helt rak rökupplevelse, blir det så mycket mer spännande med lite mönster och textur. Detta förutsatt att platsen inte avgjorde upplevelsen. Bruichladdich Octomore 4 ligger på 62,5% alkohol, vilket delvis bidrar till den häftiga prislappen på 1289 kr.

Det blir påtagande att rökig whisky antagligen går hem bäst på vinterhalvåret, och speciellt i juletider. För dem som letar mindre rökiga alternativ finns det gott om annat godis, som bland annat Bladnoch, Clynelish och Hazelburn. Jag kanske ändå måste passa på att nämna att även Laphroaig Cask Strength 10 landar i beställningssortimentet!

18Dec/105

En stor resa för Port Charlotte – till Sverige

Port Charlotte som drivs i Bruichladdichs regi har utkommit med ett flertal utgåvor i cask strength. Det är frågan om ordentligt rökiga whiskies med fenolhalt omkring 40ppm. En av dem (Port Charlotte PC6) har uppmärksammats speciellt av Jim Murray och har sålt så pass bra på den meriten att den är slut på många större whiskybutiker online. Lyckligtvis har vår vän Alex lyckats införskaffa ett exemplar av den som både jag och Daniel fått smaka av.

Idag tänkte jag att det änligen var dags att prova Port Charlotte An Turas Mor (gaeliska för den stora resan), som landade i Systembolagets tillfälliga sortiment 15 november. An Turas Mor är en blandning av fyra årgångar Port Charlotte, likt Ardbeg Rollercoaster (som är en blandning på tio årgångar Ardbeg). Till skillnad från de årliga utgåvorna Port Charlotte är An Turas Mor inte cask strength, utan istället nerspädd till gränsen för kylfiltrering enligt Bruichladdich-manér.

Port Charlotte An Turas Mor

Port Charlotte An Turas Mor

Port Charlotte An Turas Mor

Provad av Martin 2010-12-18

Port Charlotte An Turas Mor är buteljerad spädd till 46% alkohol, utan tillsatta färgämnen och icke kylfiltrerad. Det här är något av en rysare för mig, förväntingarna på den här rökiga whiskyn är skyhöga!

Doft: Betydligt mildare än väntat, men spännande! En svag salt bris med aningen rök. Syrligt intryck som påminner om vinfatlagringar jag luktat på tidigare. Ordentlig sälta eller tydliga havsanspelningar. Det finns något stort runt under som jag har svårt att identifiera aningen dovt som en jordkällare. När jag går tillbaks till doften efter en smakomgång kan jag hitta rök och sötma (päron) på ett sätt som jag helt missat initialt.

Smak: Nu känner jag igen mig i Port Charlottes whisky, men sältan tar över igen, snabbt precis innan mullrigheten skulle sätta in. Det rökiga utbrottet varar bara en liten stund i början av smakresan. Istället glider whiskyn över mot en syrlig ton som av harsyra. Otroligt komplext sammansatt. Jag hade förväntat mig hela kavalleriet, men fick en krypskytt istället. Mitt i prick!

Avslut: Det finns definitivt ekfat här, men inte på ett stort sätt. Istället är det något som kittlar på tungan och ger syrliga krusningar. Ett relativt ovant avslut för mig, men mycket angenämt. Det finns undertoner av druvaktig sötma och en metallisk klang.

Betyg: Även om Port Charlotte An Turas Mor inte alls levde upp till mina förväntningar så är jag inte besviken. Jag är istället positivt överaskad! Det här känns som en hybrid av en fatförädlad Bruichladdich och en Port Charlotte. Den lägre alkoholhalten kanske hjälper till att sätta den profilen? I mina ögon är det ingen tvekan att vi tittar på en fullpoängare. Det blir 5 av 5 möjliga torvmossar.

Eftersom jag inte fick exakt den upplevelsen jag var ute efter blir jag nog tvungen att undersöka orsaken noggrannare. Det betyder att jag måste lura ut hur jag får tag i en Port Charlotte PC8 innan de tar slut och smaka efter avvikelser från min nuvarande bild av varumärket. Jag kanske blivit helt och fullt lurad av PC6. Slutligen blir min rekommendation till Dig att köpa en An Turas Mor innan den tar slut på systemet!