peat.se
10Maj/140

Svenska Eldvatten i begränsade utgåvor

Vi samlar på oss mer prover än vi kan redogöra för på bloggen och ett av de bolag som ofta får stå på kö för vårt relativt smala rampljus är Svenska Eldvatten. De släpper frekvent utmärkta buteljeringar i små upplagor, från enskilda spännande fat som Tommy och Peter nosat reda på. Bloggen skulle nog kunna hållas rullande helt på eldvatten om vi ville. Det verkar dessutom som om en stor mängd trogna följare av varumärket är inne på det spåret. Här kommer en recension till dig som ännu inte öppnat din Wheskykôrka.

Svenska Eldvatten Whiskykôrka

Svenska Eldvatten Whiskykôrka

Svenska Eldvatten Weskykôrka

Provad av Martin 2014-05-10

Weskykôrka är en upplaga om 113 flaskor, buteljerad i fatstyrka 56,1%. Utgåvan är tappad ur ett sherryfat från Bunnahabhain, fyllt med ett rökigt recept redan 1990. Samma fat har tidigare levererat privata buteljeringar åt whiskyklubbarna Gothia Whisky Society och Björkås Whiskysällskap.

Doft: Havre och smörblomma följs av en strävare sötma av aprikos. Ljunghonung. Bilden innehåller framförallt runda mogna figurer, somliga med ett ruggat ytskikt. Sedan dyker ett sirlig spår upp. Lime. Key lime pie, faktiskt! Allt uppblandat i en klassiskt härlig maltsötma.

Smak: Otroligt kraftfull och sträv. Inlagda päron och råa rabarber med saftiga kåldolmar inkarneras av den mosigt sötman som nästan dränks i en bred attack av syrlighet. Efter en stund på tungan har whiskyn förvandlats till honungsvatten.

Avslut: Återigen strävt, nu som skiktet mellan skal och hasselnöt. Körsbär, druvskal och honung. Druvskalen som nu är tydligt gröna är det intryck som stannar kvar.

Betyg: Wheskykôrka kan sammanfattas som sträv honung, hur motsägelsefullt det än låter. Vid näsan påminner utgåvan till en början om flertalet onämnda prover. Därför är det kul att whiskyn sedan bjuder på en ordentlig överraskning vid första smutt. Då triggas nyfikenheten som tydligt synliggör ett större djup, även i doften. Summan är en spännande buteljering, väl värd 4 av 5 möjliga torvmossar.

Detta är inte vår första recension av Svenska Eldvatten, och det finns ingen anledning att tro att det skulle bli den sista. Istället konstaterar jag att det är svårt att hålla sig aktuell när deras eftertraktade utgåvor i regel säljer slut redan de första dagarna efter lansering. Att recensera en slutsåld utgåva måste motiveras av rent egoistiska skäl, som min egen jakt på upplevelser. Det får ni stå ut med, för jag ser redan fram emot nästa!

Stöd Living Dead Brewery:


30Maj/130

Mognad och styrka i sherrylagrad Mortlach

Mortlach har speciell betydelse för mitt whiskyintresse. Det är ett av de första destillerierna jag hörde talas om, innan jag på riktigt blev biten av intresset för maltwhisky. Kanske mest för att det var en favorit för en av mina kollegor på det lilla företag där jag började min karriär som mjukvaruutvecklare. Jag har visserligen provat Mortlach sedan dess utan att imponeras, men nu tror jag det är dags för destilleriet att visa sin rätta sida.

Mugge, denna recension är för dig!

Svenska Eldvatten Mortlach 1995

Svenska Eldvatten Mortlach 1995

Svenska Eldvatten Mortlach

Provad av Martin 2013-05-29

Svenska Eldvatten Mortlach är en fristående buteljering av whisky destillerad 1995. Whiskyn har lagrats 18 år i ett sherryfat för att tappas vid fatstyrka, 56,4% alkohol. Sherryfatet räckte till totalt 257 flaskor som var för sig kostar mindre än tusenlappen.

Doft: Initialt serveras päronkompotten med vaniljglass. Det finns en torrhet snudd på rökig som påminner om halm, men också en viss syrlighet. Som att hålla i ett knippe harsyra. Brännässlor. Valet av torkad frukt blir aprikos, trots att det även finns dadlar. Det finns mörk choklad också, minst 85% kakao.

Smak: Varm och rund med en smygsötma som eskalerar och drar åt det fruktigare bourbonhållet. Bränd majs och kanderat socker. Sedan överraskar upplevelsen av persikoskal, torrt strävt och småsött med en aning beska. Cashewnötter.

Avslut: Behagligt och kontrollerat. Det finns mer än en antydan till ek som väl kläds in i det förlängda utrycket av persika. Försiktig sötma balanserad mot lika försiktig beska lämnar en desto tydligare textur i munhålan. Ordentligt sträv med mjuk träighet som av torr björkved.

Betyg: Svenska Eldvatten Mortlach är en kraftfull utgåva som bjuder på variation mellan smuttarna. Kanske inte en typisk sherrylagring, men väl en mogen ekfatslagring. Det finns även fruktiga uttryck som hör sherryn till, men de tar inte överhanden. Betyget landar på 4 av 5 torvmossar, och om det stod en flaska i skåpet misstänker jag att det ofrånkomligen skulle glida upp mot full pott.

Mina förväntningar på Mortlach sattes för länge sedan i det gemensamma köksområdet på ett kontorshotell i Uppsala. Trots att det är många år sedan nu, är det först genom denna utgåva som jag lyckats nå upp till de högt satta förväntningarna. Alltså känns det tryggt att kunna ge tillbaks litet och rekommendera denna buteljering från Svenska Eldvatten, Mugge.

Så här i efterhand kan jag ångra att jag inte följde den första instinkten och plockade hem en annan fristående buteljering som stod och blänkte på hyllan på Systembolaget. Det kanske är någon som provat Mortlach Cask 2310 från Gordon & MacPhail och kan berätta vad vi gått miste om?

17Apr/137

Änna rökig whisky från Svenska Eldvatten

På En öl & whiskymässa i Göteborg gjorde vi vår första bekantskap med Glenn. Mer om mässan i nästa inlägg, för alla heter Glenn i Göteborg! Det var tydligt att just Glenn var den största magneten i den långa inbjudande montern för Svenska Eldvatten på whiskymässan. Tommy, som till skillnad från Glenn inte är en whisky, berättade lite om den nya utgåvan.

Glenn lanseras batchvis, och det är dessutom en lurig rackare. Därför kommer varje batch skilja sig åt på många sätt, inte bara smakmässigt.

Kanske kommer Glenn ge utrymme för utgåvor från destillerier som inte vill skylta med sina namn i marknadsföringen av oberoende buteljeringar?

Batch 1 är vilket fall som helst en änna rökig blended malt av whisky från fem skilda destillerier. Tommy berättar vidare att man fått lite hjälp med sammansättningen av whiskyn, och det är tydligt att alla bakom disken är stolta över resultatet. Jag själv blir inte heller helt oimponerad och därför är det nu dags för en djupare nos i glaset.

Glenn Batch 1: Änna rökig

Glenn Batch 1: Änna rökig

Glenn Batch 1: Änna rökig

Provad av Martin 2013-04-17

Glenn Batch 1 är en blended malt blandad av whisky från fem destillerier. Tre av namnen har vi fått reda på de två övriga förblir ett mysterium. Bland de kända namnen hittar vi Laphroaig, Bowmore och Glengoyne. Trots att det är en blandning av flera fat är det frågan om en begränsad upplaga, om endast 300 flaskor. Whiskyn är spädd till blanka 50% alkohol.

Doft: Dovt sötsyrligt som vingummi á la svarta vinbär. För en änna rökig whisky är det förvånandsvärt fruktiga intryck som möter. Någonstans därunder ligger en bas som består av en nyöppnad rulle Lakrisal. Torven är fortsatt anonym, än har vi inte prickat in Islay på kartan. Istället en bred smörig maltighet, som den av ung Port Charlotte eller sherrylagrad Bruichladdich. Mjukt och fint uppbyggd, välbalanserad rent av. Salmiak och cassis!

Smak: Hjortron och lingon hinner möta bränt socker innan uttrycket genomgår metamorfos. Det är som att en liten boll med torv plötsligt blommar ut och sätter spjärn mot gommen och kinderna. Sedan är det sträv, härligt syrlig torv som dominerar. Aningen halstablett påminner om att Bowmore står på listan, annars är det läder, sot och bastuträ som håller takten.

Avslut: Hallon? Hasselnöt och björkved vittnar om att det ändå är något av faten som hunnit få år på nacken. Nu när den värsta torvattacken är över är det framförallt just nötiga toner som håller i fanan. Paranöt och (rostad) mandel till exempel. Under de torra träiga uttrycken döljs något betydligt oljigare som åter för tankarna till hjortron, eller torkad aprikos faktiskt!

Betyg: Glenn tar dig från svenska bär till rökig öwhisky inom loppet av några sekunder. Det är riktigt spännande att uppleva övergången både en och två gånger. En spontan tanke skulle kunna vara att jämföra utgåvan med Big Peat, men om jag inte missminner mig har Glenn mer gemensamt med Mackmyra Special 09. Förutsatt att man bortser från en ordentlig torvkick det vill säga. Betyget blir som oftast när vi blir överraskade, högt. Denna gång med 5 av 5 möjliga torvmossar.

Du kanske också var på mässan och hann smaka utgåvan? För även om flaskorna på 50cl betingar 750:-/st, så lär det inte hindra dem från att ta slut på en gång [när de lanseras i maj, enligt kommentarerna nedan]. Därför ser vi redan fram emot nästa lansering i serien från Svenska Eldvatten, oavsett vad som döljer sig bakom etiketten.

31Mar/130

Sherrylagrad whisky från grainjätten Girvan

Först kommer en bekännelse! Vi är inte speciellt rutinerade när det gäller grainwhisky. Inte desto mindre är det spännande att utforska de uttryck som finns att hämta ur somliga utgåvor i denna kategori whisky.

Utgåvan under luppen är en gedigen sherrylagring buteljerad av Svenska Eldvatten. På pappret skulle den kunna ha en del gemensamt med Port Dundas 20, som med en blanding av fruktiga fat fram till detta nu erhållit titeln för mest intressant grainwhisky vi provat. Vi tackar Tommy på Svenska Eldvatten för köksfotografiet nedan, samtidigt som det blivit hög tid att titta närmare på utmanaren! Den är redan slutsåld på Systembolaget, men vi misstänker att det finns ett antal oöppnade flaskor runt om i landet med nyfikna ägare.

Svenska Eldvatten Girvan 1964

Svenska Eldvatten Girvan 1964

Svenska Eldvatten Girvan

Provad av Martin 2013-03-29

Girvan 1964 buteljerad av Svenska Eldvatten, består av grainwhisky från ett sherryfat lagrat i nära nog ett halvt sekel. Alkoholhalten 49,7% jämsides den imponerande åldern vittnar om att det är frågan om en utgåva buteljerad vid fatstyrka. Girvan är kanske bäst känt via skepnaden av Grant's blended, trots att det är Skottlands näst största graindestilleri. Mer igenkänt är kanske Ladyburn, en expansion till grainjätten som fram till 1975 producerade maltwhisky.

Doft: Direkt en tripp i nostalgi med Rx-lim. Smöriga popcorn och vingummi, päron. Sherryfaten bidrar med en härligt avrundad körsbärskompott. I brist på grainvokabulär, är upplevelsen mjuk och rund. Nu vet du var den delen av blended whisky kommer från! Apelsin. Kolanappar och sura band lägger ytterligare en godisreferens till resumén. Finns där en jordgubbe?

Smak: Banan, sötsur sås och rökt böckling. Hur konstlat det än låter verkar det i denna sammansättning helt naturligt. Mörka fat och tunga ektoner, valnöt. Mörk sirap övergår i flytande margarin.

Avslut: Citron och citronskal blir en oväntad förstagångsupptäckt i avslutssammanhang, tack för det! Russin och torkad aprikos. Torkad frukt i största allmänhet faktiskt, såsom plommon, banan och ananas, som följd av en aning eftertanke.

Betyg: Girvan 1964 levererar tre vilt skilda faser som trots distinkta barriärer kompletterar varandra väl. Jag letar ofta efter en röd tråd som binder whiskyn samman genom doft, smak och avslut. I detta fall är det bara att kasta in handduken och erkänna sig besegrad. Speciellt imponerande är det långa avslutet, som placerar whiskyn i det absoluta toppskiktet av grainwhisky vi provat, med imponerande 5 av 5 torvmossar.

Det verkar som om lämplighetsområdena för grainwhisky innefattar långvarig fatförädling på fruktiga europeiska ekfat. Yngre grainwhisky har vi inte lika bra erfarenhet av även om det verkar finnas enstaka guldkorn, exempelvis Macleod's Single Grain, som är helt njutbar efter 12 år på fat. Ännu något yngre Greenore passar i mitt tycke bättre som drinkbas än som material för djupgående analys. Med en högst sporadisk erfarenhet av grainwhisky måste jag därför påstå att maltwhisky även fortsatt kommer vara svårslaget i det personliga favoritregistret. Kul då att det finns ett par undantag som utmanar.

19Apr/127

Tung sherrywhisky i Eldvattens MacDuff

Idag har vår skotska rundvandring under ledning av Svenska Eldvatten nått fram till nordöstra Speyside och destilleriet MacDuff. Vi kan inte minnas att vi har provat whisky från detta destilleri tidigare och ser fram emot upplevelsen. MacDuff är ett av Skottlands yngsta destillerier, grundat någon gång under perioden 1960-1963 (det finns motstridiga källor). Namnet MacDuff har under resans gång bytts till Glen Deveron och tillbaka, bl a eftersom en föregångare till dagens Diageo gjorde anspråk på varumärket MacDuff. Merparten av den whisky som produceras här går till blended-industrin och endast en tiondel av produktionen säljs som single malt. Destilleriet ägs idag av Bacardi och whiskyn utgör en grundsten i Bacardis blended vid namn William Lawson's.

Svenska Eldvattens MacDuff 2000

Svenska Eldvattens MacDuff 2000

Svenska Eldvatten MacDuff

Provad av Daniel och Martin 2012-04-18

Destillerad i november år 2000 och tappad på 300 flaskor i december 2011. Lagring har skett i ett first-fill sherryfat med nummer 5787. Alkoholhalten i denna 11-åriga whisky är 59,8%.

Doft: Fruktkaka. Mjuk pepparkaka med lingon i. Tranbär. Teakmöbel. Mörka kryddor och torkade bär i samspel. Nejlika.

Smak: Syrligt och kryddigt av pomerans och ingefära. Snart har vi räknat upp alla kryddor som ingår i en pepparkaksdeg, men misströsta icke, MacDuffen tappar inte fotfästet! Det är en sherry-bomb, men istället för att slentrianmässigt köra ner i russin-diket hamnar vi på avfarten mot renrasigt druvdestillat. Avståndet mellan whisky och konjak har aldrig varit såhär kort!

Avslut: Körsbärsestrar, mandelmassa, ingefära och nejlika hänger med på vägen bort.

Betyg: Alkoholhalten, ekfatet och sherrytonerna komponerar tillsammans en intrikat melodi som för en otränad tunga låter underhållande likt en konjak. MacDuffen är olik de flesta andra single casks från sherryfat som vi provat på så sätt att den inte viker sig under sötman utan håller sig upprätt genom hela upplevelsen. Helheten är komplex och roande. Vi mer än gillar vad vi just smakat och kan inte sätta något annat betyg än 5 av 5 torvmossar.

Att whisky från ett destilleri, vars smått komiska namn vi endast sporadiskt stött på (och som då blandats ihop med karaktärer från Shakespeare-pjäser), skulle kunna överrumpla oss likt denna har gjort trodde vi nog inte. Från att vara helt neutralt inställda till MacDuff får vi numera inse att vi kommer vara överdrivet vänligt inställda till allt de gjort. Det finns en viss chans att Svenska Eldvatten kommit över en riktigt bra tunna och på så vis fått till en lyckträff, men det vet vi inte förrän en MacDuff passerar nästa gång.

31Mar/121

Tre fullpottare från Svenska Eldvatten

Svenska Eldvatten AB

Tidigare i år genomförde vi en utförlig recension av Bunnahabhain 1997 Peated & Sherry Matured. Idag har turen kommit till tre andra Islay-utgåvor från Svenska Eldvatten: två Bunnahabhain och en Caol Ila. Samtliga går att hitta hos Systembolaget, sök bara efter Svenska Eldvatten så hittar man dem i beställningssortimentet.

Caol Ila 1983

För att citera etiketten så rör det sig om whisky bränd i oktober 1983, lagrad på amerikanskt bourbonfat (american hogshead) nummer 4822 och buteljerad i augusti 2011. Det ger oss en 27-årig Islaywhisky på fortfarande starka 56,7% alkohol.

Doft Torr torvrök, jod, tång, tjära och svarta vinbär
Smak Physalis, tjärpastill, syrlig rök, citron
Avslut Grön paprika, ekfat, paranöt
Betyg Vi konstaterar att det här kan vara en av de bättre Caol Ila vi har provat. Med ett långt avslut och en stabil helhetsupplevelse ger vi den 5 av 5 torvmossar!

Bunnahabhain 1991 Sherry

Destillerad i december 1991, lagrad på sherryfat (first-fill sherry butt) nummer 5452 och slutligen buteljerad vid en ålder av 20 år och med 54,2% alkohol i december 2011.

Doft Torkade plommon, apelsin
Smak Breda och tunga torkade frukter, förnämligt opolerad och snudd på skitig. We like!
Avslut Kraftig fatton som på ett utomordentligt vis tar plats utan att bli dominerande
Betyg Utan de tydliga fattonerna hade detta varit en sherrybomb och utan sherryn hade den varit överlagrad, men maktkampen mellan dessa två ytterligheter producerar en hyfsat välbalanserad whisky som väger in på 5 av 5 torvmossar!

Bunnahabhain 1997 Peated

14-årig, rökig Bunnahabhain lagd på bourbonfat nummer 3170 i augusti 1997 och tappad på flaska vid 57,2% alkohol i augusti 2011.

Doft Vattensläckt gräsbrand, tjock torvrök, maskinrum och oljerock
Smak Majs med skirat smör, lakritsrot och pomeransskal
Avslut En bred och söt tillställning som håller i sig länge
Betyg En bred offensiv på alla fronter gör att vi även i detta fall blir charmade. Med risk för att låta som en trasig LP som hakat upp sig hamnar vi även här på toppbetyget 5 av 5 torvmossar.

Med facit i hand har vi alltså gett Svenska Eldvattens fyra stycken whiskies en 4:a och tre 5:or. Den whisky vi valde att recensera djupare fick en 4:a och vi funderar en stund på om vi inte borde ha gjort vår djupdykning i någon av de andra suveräna utgåvorna från Svenska Eldvatten... Hur som helst får vi konstatera att slutet gott, allting (från Svenska Eldvatten) gott!

20Feb/120

Tre Bunnahabhain från Svenska Eldvatten

Det börjar hända mycket som är spännande för svensk whisky nu, så mycket att vi knappt hinner med att hålla oss uppdaterade. Exempelvis kommer Svenska Eldvatten med tre oberoende buteljeringar av Bunnahabhain till Systembolaget i mars. Det är frågan om två rökiga utgåvor destillerade 1997, där den ena har legat på ett nytt sherryfat (281 flaskor) och den andra på ett traditionellt bourbonfat (306 flaskor), och en mindre rökig utgåva destillerad 1991 som även den legat på ett nytt sherryfat (306 flaskor). Svenska Eldvatten har tidigare lanserat oberoende buteljeringar från andra destillerier, bland annat en Caol Ila från 1983 (252 flaskor) som fortfarande finns att få tag i via beställningssortimentet på Systembolaget.

Bunnahabhain Peated & Sherry matured

Bunnahabhain Peated & Sherry matured

Bunnahabhain 1997 Peated & Sherry matured

Provad av Daniel och Martin 2012-02-15

Som namnet gör tydligt är Bunnahabhain 1997 Peated & Sherry destillerad 1997. Den har sedan tappats och buteljerats åt Svenska Eldvatten i december 2011. Whiskyn kommer från first fill sherry butt #5374 och verkar vara tappad vid fatstyrka (57,1% alkohol), utan kylfiltrering.

Doft: Oljigt smörig och aningen sotig. Mjukt inbjudande kan man ana att det borde vara lite grövre fruktighet under huven, men istället slingras citrustoner in i något som skulle kunna vara sträva krusbär. Det finns en dofttopp som tydligt kan associeras till Bunnahabhain, men som är svår att ge namn åt. Likt en skönhetsfläck ger den något intressant att fokusera på. Efter att ha smakat ett varv dyker en subtil saltlakris upp och underhåller.

Smak: Initialt en tydlig sälta och en hel del vitpeppar. Sedan en söt antydan, kanske aprikos, som genast balanseras ut av en valnötslik beska. Fatbeskan som är ordentligt tilltagen går aldrig längre än till gränsen för vad som är hanterbart och retas lite. Ovanpå ligger en liten rökstrimma och myser.

Avslut: Först vid avslutet kommer en antydan till de tyngre frukterna (plommon) som vi kanske från början hade förväntat oss, behagligt blandad med sträva fattoner.

Betyg: Bunnahabhain 1997 peat & sherry matured från Svenska Eldvatten ger ett helt nytt perspektiv till vad fräscha fat ger för effekt på whisky. Vi erkänner att vi faktiskt provat de andra två Bunnahabhain-utgåvorna också, men valt den vi tyckte verkade mest intressant doftmässigt för djupare analys. Så här i efterhand inser vi att det faktiskt är sherryfatlagringen från 1991 som aspirerar på toppbetyget, och att den rökigaste utgåvan ger minst avtryck i detta sällskap, där ribban är högt satt. Vi blir helt enkelt tvungna att återkomma till de andra två Bunnorna vid tillfälle. När det gäller vårt utvalda exemplar är vi slående överens om att det är en solklar 4 av 5 möjliga torvmossar.

Vanligen är blandningen torvig och sherrylagrad whisky en vansklig konstallation, som inte alla utgåvor klarar av att bära upp till fullo. Det finns såklart ett antal utmärkande undantag, somliga med avsevärd märkbarhet, och denna Bunnahabhain hör till sällskapet som kan bära huvudet högt genom sherrytorven. Slutligen måste vi uppmuntra de svenska oberoende buteljerarna att ta in fler spännande fat, som inte annars skulle hamna på den svenska marknaden!