peat.se
5Mar/122

Longrow Burgundy från väl avvägda vinfat

Longrow destillerades första gången som ett experiment 1973 på Springbank. Avsikten var att producera en rökig whisky i Islay-stil, och resultatet gav en så pass speciell whisky att man bestämde sig för att destillera den igen några år senare. Namnet Longrow fick whiskyn från ett destilleri som tidigare legat bredvid Springbank. Sedan ett antal år bakåt produceras Longrow (och även Hazelburn) regelbundet vid sidan av den huvudsakliga produkt-linjen som destilleras två och en halv gång i Springbanks två pannor. Longrow destilleras istället, mer traditionellt skotskt, två gånger på malt som torkats över torveld, medan syskonet Hazelburn destilleras på irländskt vis tre gånger av lufttorkad malt.

Små delar av produktionen på Springbank är avsedd att lagras på spännande fat av varierad typ. Från den kommer bland annat ett antal vintage-utgåvor av Springbank. Det är även här vi hittar Longrow Burgundy Wood, som hör till en serie whisky lagrad på olika typer av vinfat, som ytterligare breddar innehållet i ägaren Mitchells whisky-portfölj.

Longrow Burgundy Wood

Longrow Burgundy Wood

Longrow Burgundy Wood

Provad av Martin 2012-03-05

Longrow Burgundy Wood har lagrats totalt 14 år på fat, först 11 år på återfyllda bourbonfat och sedan ytterligare 3 på bourgogne-vinfat. Whiskyn är buteljerad vid fatstyrka, på 56,1% alkohol. Här har naturligtvis ingen kylfiltrering skett och det finns inte heller någon tillsatt sockerkulör, som om det skulle behövas! Den naturligt djupfärgade utgåvan, från oktober 2011, består av endast 1800 flaskor.

Doft: En tydlig, stram rökighet får försiktigt gömma sig bakom ett krusigt karamellsyrligt första doftspår. Det ligger en bredd i doften som känns ovanligt tropiskt för en maltwhisky. Här finns gott om vinuösa spår för den som vill förirra sig in i snåren. Själv letar jag efter stigen som rökt malt trampat upp, tätt överväxt av fruktiga slingrande toner av lime, kaktus och papaya. Efter en smakomgång blir banan-estrarna helt uppenbara och går inte att ignorera, definitivt i formen av banankola. Sedan går det lättare att hitta en trevligt smutsig ton av rökt malt som jag har lätt för att uppskatta.

Smak: Här kommer röken fram direkt, rakt på sak med en stadig acceleration utan att bli extrem. Istället med tydlig profil och rak rygg. Upplevelsens intensitet backas upp av en distinkt vinsyra och en initial alkoholstyrka, som när den mattas av, bidrar till en sötsyrlig sirapskänsla med dragning åt det syrliga. Mot slutet uppstår en bredare varm rökighet med knapp söt övervikt.

Avslut: Salmiak och tjärad plank som torkats och mattats ut under solen. Kanske aningen viol. Det är mycket som spelar på tungan, som vid det här laget nästan ger upp i utmattning efter alla upplevelser. Om eftersmaken vore ett instrument blev det nog ett mässingsblås, med högpolerad metallklang. En eller annan härligt skitig pust av maskinrök toppar av mysfaktorn.

Betyg: Longrow Burgundy Wood är ett utmärkt exempel på hur en vinfatslagring kan sammangjuta whisky med tydlig karaktär och bidra med en fördjupad komplexitet. Tidigare hade jag antagligen sagt att vinfatlagringar lämpar sig absolut bäst för whisky av lättare karaktär, med relativt korta perioder i — eller små andelar av — vinfat. Efter att ha provat ett antal lyckade rökiga utgåvor måste jag till slut inse att det fungerar minst lika bra med rökig whisky, även om det är en snäv balansgång som kräver viss fokus av åtnjutaren. Helt tillfreds med upplevelsen känner jag mig alldeles säker på att det även nästa gång jag besöker Longrow Burgundy Wood inte kan bli något annat än 5 av 5 torvmossar — full pott!

Efter viss favorisering av vinfatlagringar nyligen, via Bowmore Feis Ile 2009 och syskonutgåvorna Hazelburn Sauternes Wood och Springbank Claret Wood från Springbank, är jag lite kluven över huruvida jag skall fortsätta trampa på vinfatets smala väg, eller om det kanske är dags för att återgå till sherryfat och kanske framförallt klassisk rökig whisky på bourbonfat. Det är nog bäst att varva lite. Med lanseringen av Glenmorangie Artein runt knuten och ett par undangömda flaskor på lager får jag whisky från vinfat så det räcker året ut.

Relaterade inlägg:

Kommentarer (2) Trackbacks (0)
  1. Även denna vinfatslagring bjöd på ett njutbart smakspektrum! Har tack vare bloggen hittat en ny välsmakande stig i den underbara whiskyvärlden!

  2. Kul att kunna hjälpa till! Om du är inne på spåret vinfatlagrad whisky måste jag passa på att tipsa om en kommande recension. Det står nämligen en Bruichladdich (Cuvée C, Margaux) och väntar på analys, även om vi har lite mindre intensivt tempo under sommaren.


Lämna en kommentar


Inga trackbacks ännu.