peat.se
18Maj/124

Glenmorangie 18 – välsvarvad och elegant

Glenmorangie 18 får anses vara, eller tillhöra, destilleriet Glenmorangies flaggskepp, åtminstone bland deras stående standardutgåvor. Där har den gott sällskap av exempelvis storebror 25-åringen eller Glenmorangie Signet. Dagens objekt är först lagrat i 15 år på bourbonfat, varefter ungefär 30% förädlats på spanska Olorosofat i tre år innan hela härligheten åter gjutits samman och tvingats ner i en flaska. Etiketten på flaskan ståtar med epitetet "Extremely Rare", men samtidigt är det här exemplaret köpt på en flygplats och whiskyn finns även att beställa via Systembolaget. Det känns inte så extremt att man behöver skriva ut det direkt. Om man ska spekulera i anledningen rör det sig kanske om en förhållandevis stor batch som inte kommer att kunna återskapas när den väl tar slut. Extremely (accessible at the moment, but later) rare!

Glenmorangie 18 Extremely Rare

Glenmorangie 18 Extremely Rare

Glenmorangie 18

Provad av Daniel och Martin 2012-05-16

Den artonåriga Glenmorangien släpps med en alkoholnivå på 43%. Vi misstänker att kylfiltrering varit inblandat. Den delvisa fatförädlingen på sherryfat bidrar med en vacker, djuporange bärnstenston.

Doft: Bred och trevlig. Mogna päron. Även syrlig med rabarberkräm och söt i form av honung. Marsipan och fudge.

Smak: Först försiktig och sedan exponentiellt utblommande. Päron och tobak. I fokus står en sötma som man lätt kan misstänka härstammar från sherryfaten. Vi lokaliserar söta, torkade plommon och bränt socker. I samklang med sötman ringer även en behaglig beska från faten. Denna beska eggar fantasin och vi hittar rädisor och grönkål.

Avslut: Fatbeskan håller i sig en stund och antyder viss släktskap med valnöt. De söta tonerna håller även de i sig, om än inte fullt lika länge.

Betyg: Inofficiellt och spontant utbrister den ene av oss om artonåringen: "Ganska mycket roligare än tioåringen!", syftandes på tioåriga Glenmorangie The Original, och tur är väl det. Här har vi ändå att göra med nästan dubbelt så gammal whisky och nästan dubbelt så mycket pengar. Den bör följaktligen vara nästan dubbelt så god! Vår betygsskala tillåter inte betyg över fem, så vi får se till att hålla oss inom ramarna. Glenmorangie 18 är onekligen en bra whisky som inte kommer att göra någon besviken, men frågan är huruvida den topplevererar eller ej. Jag (Daniel) lutar åt att den saknar det sista lilla för att prestera en femma. Martin tycker att den nätt och jämt klarar sig över strecket till en femma. Vi delar oss därmed och ger ett betyg mittemellan på 4.5 av 5 torvmossar.

Kvar på vår lista över whisky från Glenmorangie som vi ännu inte provat finns deras lite mer exotiska fatförädlingar, t ex The Lasanta, Nectar d'Or och Quinta Ruban. Även Glenmorangie Signet saknar en recension på bloggen, men den står åtminstone i vår whiskyhylla, så det är bara en tidsfråga innan vi hinner med den också.

Relaterade inlägg:

Kommentarer (4) Trackbacks (1)
  1. Trevlig recension, och framförallt grymt bra whisky blogg. Sveriges bästa? Ja.

    Jag har faktiskt en fråga åt er; Hur mycket deg lägger ni två whiskynördar på detta fantastiska intresse? Per månad eller per år eller vad som helst.

    För egen del blir det nog, utslaget på ett år, cirkus 1000 spänn i månaden. Inte så mycket med tanke på vad vissa flaskor kostar…

    Mvh
    Sebastian

  2. Kul att du gillar det vi skriver. Vi försöker vara så personliga som möjligt och då är det extra roligt att vi har läsare som uppskattar bloggen! Har du sett att det går följa oss på Facebook? Där får du förstås reda på vad vi skriver om, och dessutom delar vi med oss av länkar till annat vi tycker förtjänar uppmärksamhet.

    För att svara på din fråga om utlägg på whisky, så varierar månadsbudgeten stort. Innan vi började skriva om whisky snittade jag kring 1000:- per månad, sedan eskalerade det ganska snabbt till belopp som jag knappt vågar nämna. Nuförtiden får vi hjälp med prover vilket lättar upp ekonomin, men lägger fortfarande en del på whisky, som du redan förstått. Jag kan varmt rekommendera att byta prover med vänner, det har vi märkt är ett lätt sätt att spara pengar.

    Jag kan tycka att 1000:- per månad är en hälsosam whiskybudget som borde räcka till med marginal. Speciellt om man tar hjälp av alla bra hemsidor om whisky som faktiskt finns därute för att vaska fram guldkornen. Det är relativt sällan jag köper flaskor över tusenlappen, men så kan man ju köpa något billigare nästa månad om man vill hålla sig till en strikt budget.

  3. Fatförädlingarna du nämner på slutet som ni inte provat kan enkelt åtgärdas med Glenmorangie Discovery Pack, nr 432 på bolaget.
    Boxar med småflaskor är ett bra sätt att prova olika sorter innan man köper de stora flaskorna. Och det har ni ju ett avsnitt om på bloggen också. 🙂
    Håller förövrigt med föregående talare om bloggens förträfflighet.

  4. Tanken har definitivt slagit oss. Vi blir antagligen tvungna att göra lite plats i planeringen för en djupdykning i Glenmorangies standardutgåvor så småningom. Som vanligt finns det mer whisky än tid att prova!


Lämna en kommentar