peat.se
20okt/100

Årets utgåva av Jim Murrays Whisky Bible

Kategori: Referens
Format: Pocket
Författare: Jim Murray

Jag sitter och bläddrar i den senaste utgåvan av Jim Murrays sammanfattning av över 4500 whiskies, boken Whisky Bible 2011. Årets upplaga har fått ett reviderat omslag, men har samma avlånga format som passar utmärkt i innerfickor för lätt tillgång när det behövs. Jim Murray är efter Michael Jacksons bortfall den nu obestridda internationella whiskygurun. Det är tydligt att Jim har en förkärlek för rökig whisky, något som kanske gynnar skandinaviska läsare. Inte speciellt förvånande ger författaren därmed sitt pris för årets skotska vatted malt till Big Peat. Kanske förvånar det mer att han ger priset för årets europeiska whisky till Mackmyra Brukswhisky?

Whisky Bible 2011

Whisky Bible 2011

Whisky Bible 2011

Boken använder till skillnad från peat.se klassiska malt marks på skalan 0-100 för att utvärdera whiskies. I detta betygsystem står doft (n), smak (t), avslut (f) och helhet (b) vardera för 25 möjliga poäng. En whisky måste alltså vara bra i samtliga kategorier för att hamna nära det högsta möjliga betyget. De sammanställda betygen kommenteras av Jim Murray, fritt översatt:

  • 0-50,5 Inget annat än fullständigt diaboliskt. [Nothing short of absolutely diabolical.]
  • 51-64,5 Otäckt och väl värt att undvika. [Nasty and well worth avoiding.]
  • 65-69,5 Sannerligen väldigt oimponerande. [Very unimpressive indeed.]
  • 70-74,5 Normalt drickbart, men förvänta dig inte att jorden ska flytta på sig. [Usually drinkable but don't expect the earth to move.]
  • 75-79,5 Medelmåttig och normalt behaglig, men ibland bristfällig. [Average and usually pleasant though sometimes flawed.]
  • 80-84,5 Bra whisky värd att prova. [Good whisky worth trying.]
  • 85-89,5 Väldigt bra till excellent whisky definitivt värd att köpa. [Very good to excellent whiskies definitely worth buying.]
  • 90-93,5 Strålande. [Brilliant.]
  • 94-97,5 Superstjärnor till whisky som ger oss alla en anledning att leva. [Superstar whiskies that give us all a reason to live.]
  • 98-100 Bättre än något jag någonsin provat! [Better than anything I've ever tasted!]

Det är tydligt att Murray har en böjning för Ardbeg. Bland de fem skotska single malterna med bäst betyg hittar vi nämligen inte mindre än tre varianter: Ardbeg Uigeadail, Ardbeg Ten och Ardbeg Supernova, där de två senare samsas om det näst bästa betyget med sina 97 poäng av 100 tillsammans med Brora 30 och Glenfiddich 50 medan Ardbeg Uigeadail regerar i ensamt majestät på 97,5 poäng. Även Glenmorangie Sonnalta PX får ett riktigt bra betyg av Murray och hamnar i den tredje bästa betygskategorin med sina 96,5 poäng i topp 16 tillsammans med bland andra Ardbeg Corryvreckan och Port Charlotte PC6. Här blir jag nog lite förvånad då dessa tre whiskies (Sonnalta PX, Corryvreckan och PC6) toppar min egen lista med god marginal till allt utom möjligen Brora 30. Den 30-åriga Broran är för övrigt en exemplariskt bra whisky, kanske den bästa vi haft möjlighet att smaka. Jag tycker även att det är lite mystiskt att han ger första utgåvan Supernova (buteljerad 2009) bättre betyg än Supernova SN2010. Detta får vi nog sammanfatta som ett attribut av hans obotliga uppskattning av tungt rökig whisky.

Jim Murray varierar sina beskrivningar till synes beroende på humör och om Port Charlotte PC6 skriver han följande, vilket knappast behöver översättas:

Port Charlotte PC6 db (96,5) n24,5 ohhhhh... arrrrrrrhh..... mmmmmmmmmm..... oh the peat, the peat...... yessssss...., oh my god......mmmmmmm..... ohhhhhhh.... t24 first you get the smoky... ooooohhhhhhh... arrrrrrrrrr..... then the sweeter mmmmmmmm..... arrrroooohhhh.... f24 it finishes with a more gentle arghoooo...... mmmmmmm..... oooophhhhhh..... arrrrrrrrrr.... b24 not many whiskies have a truly unmistakable nose.... and....., but this is, this........ is....... this..... mmmmmmmm.., arrrrrhh. Ohhhhhhhh........ 61,6%

Det kan nämnas att den flaska med Ardbeg Uigeadail som fick högst betyg provades i Kanada och har batchnumret L7 325 bekräftat. Batchen såldes även på den svenska marknaden och har alkoholhalten 54,2%. Även om jag har en Uigeadail med samma alkoholstyrka så är min av en senare utgåva med batchnummer L8 316, men den är förmodligen väldigt lik den vinnande flaskan. Kika gärna i hyllan om du har en vinnarwhisky stående! Markeringen hittar du strax ovanför nedre kanten på etiketten.

11jun/100

En bok whisky

Skribenten Martin läser illustrativt ur En bok whisky
Martin läser illustrativt ur pocketutgåvan av
En bok whisky

Kategori: Fakta
Format: Pocket
Författare: Örjan Westerlund

En bok whisky är en av mina favoriter som lektyr för pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Den är tacksamt lättsmält och går lika bra att läsa i 5 minuter som hela sträckan på 40 minuter.

Boken har en grov indelning i kapitel, men framförallt är den uppdelad i små lättsmälta stycken om allt möjligt som har med whisky att göra. Den lilla pocketen är sprängfylld med små faktarutor om allt mellan tillverkning och faktorer för smak till historia och ren propaganda. Örjan har varit frikostig i åsikter och skriver på ett mycket personligt plan (om han inte är mycket duktig på att luras). Det gör ingenting! Jag tror för övrigt att de allra flesta whiskyfantaster håller med honom eller kan ha överseende med en viss religiös övertygelse som vi ju är vanligen har.

En bok whisky

En bok whisky, pocketutgåvan

Jag tycker personligen att Örjan är knäckande marknadsmedveten när han skriver

Lättheten hos trippeldestillerad sprit jämställs ofta med elegans. Själv är jag skeptisk. Pripps Blå känns ju inte vidare elegant, eller? Genom en tredje destillering fås kemiskt sett en ytterligare raffinering likson en något högre alkoholhalt i destillatet. Det förklarar till stor del den lättare tonen hos trippeldestillatien.

eller i en utläggning om blended whisky

Vad göra? Jo, finn ett bra namn, låt säga Johnnie Walker. Ta din billigt framställda men profillösa sädeswhisky. Blanda den med några tiotal skvättar single malt till önskad styrka och smak.

Jag anar stor respekt hos Örjan för de destillerier som använder traditionella metoder och sköter allt själva. Något som bidrar positivt till min uppfattning om boken är den stora sakkunnighet som författaren uppvisar. Dessutom verkar han vurma extra för Bruichladdich, Springbank, Glenfarclas och flera andra destillerier som ligger på topplacering på min egen lista av olika anledningar.

Oavsett preferenser tror jag att alla små faktarutor och ingående beskrivning om tillverkningsprocesser, tradition och historia med små anekdoter kommer bidra till ytterligare fördjupat intresse hos såväl inbitna som nyblivna whiskyvänner. För den som är intresserad finns boken självklart att köpa online, antingen som en billig pocket eller något mer påkostat som inbunden bok eller e-bok.