peat.se
30Sep/104

Rosebank Chieftain’s Choice 1990

Rosebank var ett destilleri i lågländerna som 1993 lades ned för att ägarna, United Distillers, ville fokusera sin verksamhet kring Glenkinchie istället. Destilleriet gjorde det för Skottland ganska ovanliga att destillera sin whisky tre varv, s.k. trippeldestillering. Det typiskt skotska är annars att destillera whisky två gånger. Destilleribyggnaderna används idag delvis av en restaurang medan andra delar har demolerats för att ge plats åt bostadshus.

Rosebank Chieftain's Choice 1990

Provad av Daniel & Martin 2010-09-30
Denna avsmakade flaska innehåller 46% alkohol och har nummer 561 av totalt 769 stycken. Chieftain's hävdar att de alltid buteljerar utan kylfiltrering och utan tillsatta färgämnen.

Destilleriet Rosebank år 2006, samma år som det delvis jämnades med marken för att ge plats åt bostadshus

Destilleriet Rosebank år 2006, samma år som det delvis jämnades med marken för att ge plats åt bostadshus

Doft: Martin hittar citrus och vanilj direkt. En sötsur ton går att ana, som av en torkad, syrlig frukt, kanske en citron. Lite russin. Man får leta ganska djupt för att hitta de olika dofterna. Whiskyn är väldigt försiktig i sitt register. Elegant är nog ordet vi letar efter.

Smak: En svag lakritston i början, men långt från den lakrits man hittar i rökbestar från Islay. Ordentligt syrlig. En beska som av citrusskal och valnöt. Viss sälta går att ana.

Avslut: Citrusskalsbeska och en ordentlig syrlighet. Snudd på sur.

Betyg: Det rör sig här om en genomgående syrlig, fruktig och elegant whisky. En trippeldestillerad låglandswhisky som kommer bli en svåråtkomlig vara i framtiden då destilleriet bommat igen för gott. Stolpskottet på Systembolaget som smakade av denna whisky inför lanseringen och beskrev den i termerna "komplex, maltig smak med ekfatskaraktär och balanserad rökighet" lär ha varit om inte grovt alkoholpåverkad så åtminstone salongsberusad. Var är röken?! Rosebank Chieftain's Choice 1990 är när allt kommer omkring ändå en spännande whisky. Spännande men blyg. Den lämnar ingen besviken, men lämnar samtidigt inte heller ett så stort avtryck som vi hade hoppats på. Förväntningarna vi hade på denna flaska gör nog att betyget dras ned något. Jag hävdar att det är en stark 3:a. Martin anser å andra sidan att det är en klar 4:a. Vi genomsnittar och landar till slut på 3.5 av 5 torvmossar.

Relaterade inlägg:

Kommentarer (4) Trackbacks (0)
  1. Då skall jag vänta att öppna flaska nummer 566 tills jag glömt detta inlägg 😀
    Samlar på nedlagda destillerier och är nöjd med detta inköp.
    Sláinte

  2. @Peter: Du får se det från den ljusa sidan. Nu när vi dragit ner dina förväntningar så kommer du bli positivt överraskad när du väl beslutar dig för att öppna denna whisky! 🙂

    Dessutom (som Martin påpekade för mig nyss), hur många Rosebank kommer man att få möjlighet att smaka på? Inte särskilt många förmodligen. Så det gäller att ta till vara chansen medan den finns där.

  3. ”Ren, fräsch och klassiskt maltig doft med inslag av marsipan och kanderade äpplen.
    Elegant och balanserad smak med fin maltsötma, fruktiga äpplen och rund ekfatsvanilj. Lång och harmonisk eftersmak.” 90 poäng
    Börjat dyka upp provningar på denna Rosebank och börjar nästan tro att ni fått ett korkskadat exemplar.
    Var på en whiskyprovning, där föreläsaren berättade om en Ardbeg Ten som var korkskadad. Beskrev att den smakade sur och hade beskhet.

  4. Intressant idé! Det skulle förklara en del av smakerna. Jag har smakat en gammal Glenlivet som garanterat var korkskadad, men där var det så oerhört tydligt för att den var lika sur och besk som om man tuggade på en kork. Vårt exemplar av Rosebank Chieftain’s Choice kan mycket väl vara subtilt korkskadat, men i så fall är det inte lika långt gånget som för den stackars Glenlivet:en.


Lämna en kommentar


Inga trackbacks ännu.