Att öl- och whiskymässor är ett fenomen som sprider sig är uppenbart, kanske är de även här för att stanna. Tidigare (flera år tidigare) var det nog främst inbitna öl- och whiskynördar som motiverade mässornas existens, och kanske inte minst fackfolk. När jag så småningom började intressera mig fanns det ett par mässor värda namnet för whiskypubliken, men de senaste året har det ploppat upp fler på kartan, somliga antagligen här för att stanna.
Därför ger en enkel sökning på nätet genast ett antal alternativa datum och platser:
- 27-28 feb: Uppsala Beer & Whisky Festival
- 13-14 mar: Malmö Öl & Whisky Festival
- 24-25 apr: En Öl & Whiskymässa [i Göteborg]
- 21-22 aug: Falkenberg Öl & Whiskymässa
- 24-26 sep: Stockholm Beer & Whisky Festival
- 01-03 okt: Stockholm Beer & Whisky Festival
- 16-17 okt: Växjö Öl & Whisky Festival
- 23-24 okt: Carlstad Beer and Whisky Festival
- 13-14 nov: Borlänge Öl- & Whiskymässa
- 27-28 nov: Örebro Öl & Whisky Festival
En liten misstanke om att whisky får åka snålskjuts på den öl-boom som sedan några år råder i landet är inte helt obefogad. Det diskuteras nämligen öl som aldrig förr och intresset för hantverksmässigt producerad öl är på topp. För små lokala mässor är det antagligen inget problem att få tag i microbryggerier för att fylla mässmontrar, även om det kanske är svårare att övertyga stora varumärken om att det är väl investerad marknadsföring. Microdestillerier finns inte i Sverige ännu, men det bör rimligen tilläggas att vi håller på att få ett mycket gott utbud av inhemsk whisky. De svenska whiskydestilleriernas framgång och de många kvalificerade whiskybloggar som dykt upp under de senaste åren vittnar tillsammans om att intresset även för whisky är på topp.
Att det går bra för öl- och whiskymässor runt om i landet är alltså inte förvånande, men hur har utvecklingen de senaste fem åren egentligen sett ut?
Flera utställare jag har pratat med på olika mässor vittnar om att det blivit allt stökigare. Jag har hört nämnas att ölpubliken skulle stå för den större delen av stöket, vilket jag inte riktigt köper. Whiskyfolket kan nog dricka till och bli dryga (vi) också. En egen iakttagelse är istället att publiken generellt sett verkar ha blivit yngre i takt med att mässorna ökat i popularitet. Om detta stämmer är det inte orimligt att stöket skulle ha ökat. Det är gissningsvis en svår ekvation för arrangörer, att inte uppmuntra hög konsumtion av alkohol samtidigt som intäkter från mässdeltagare och utställare skall maximeras. Ur min synvinkel finns en risk att mässorna transformeras till knytpunkter för ambulerande pubverksamhet, snarare än ett forum för informationsutbyte och utbildning. Det blir mässarrangörernas ansvar att lägga ribban högt de kommande åren, om man vill att mysfaktorn skall förbli en naturlig association.
Som tur är verkar de flesta både öl- & whiskynördar vara trevliga prickar! Trots att det som regel är trångt och bökigt, med varierande promille i omlopp runt montrarna, brukar det alltid vara mycket god stämning. Nu senast under Uppsala Beer & Whisky Festival löstes dessutom trängseln relativt smidigt. Mellan montrarna stod rader med festivalbord uppställda. På så vis kunde montrarna effektivt avlastas från de besökare som sökte yta att umgås och att prata i. Spännande nog verkar flera utställare, däribland Box Whisky, vara mycket nöjda med resultatet från den relativt lilla mässan. Det bådar gott för mindre mässor i stort, även om jag gärna ser en uppdatering av listan över whiskyutställare till nästa års upplaga i Uppsala.
Mest intressant upplevelse från Uppsala i whiskyväg var en fattyp som används på Box för privatägda fat, vilken verkar ge ett stabilt resultat vid relativt kort lagring. Den får vi lyckligtvis anledning att återkomma till med analys, inom kort. Totalt sett, oberoende av kategori, hittades den mest intressanta upplevelsen faktiskt en bra bit utanför trygghets-zonen, även om öl inte är helt otrampad terräng…
I en gemensam monter stod representanter för microbryggerierna Jackdaw Brewery (främst smaksatt öl i belgisk stil) och Tempel Brygghus (enbart suröl), som till vardags även delar bryggverk. Arvid från Tempel Brygghus serverade bland annat en berliner weisse, vid namn Helios, med helt unik doft och smakprofil skapad av en lokal jäststam av Brettanomyces. I detta fall hade Brett åstadkommit doft av parmesan och mögelost, syrligt äpplig smak och tydlig eftersmak av lagrad hårdost. Med en så pass unik upplevelse i bagaget kan det vara värt att nämna produkterna Gehenna och Perdition, varav den senare är en surstout brygd med hallon. Båda flaskorna lanseras nämligen i det lokala utbudet på minst två Systembolagsbutiker i Uppsala nu i maj, kanske även i någon butik i Stockholm.
Med detta hoppas jag att vi ses på någon av mässorna runt om i landet, väl mött!
4 svar på ”Öl- & Whiskymässor runt landet 2015”
Bra och intressant inlägg! Själv har jag bara erfarenhet av mässan i Göteborg och Falkenberg. Men min uppfattning är att den mindre mässan är mysigare, och med lite glesare bland besökarna ges det bättre tillfällen att prata med människorna i montrarna.
Tack!
Nu ska jag inte säga att min egen erfarenhet täcker samtliga mässor. De personliga observationerna kommer främst från Stockholm, även om jag också har besökt Göteborg och Uppsala. Saker som inte talar för mysfaktorn i min bok är vräkig livemusik och trånga gångar, den saken är klar. Jag vill kunna prata med mina vänner och inte minst med utställarna, som du nämner.
Efter tips från Ingelstads Whiskyvänner har jag nu lyckats hitta till hemsidan för Växjö Öl & Whisky Festival, som bekräftar nya datum för årets upplaga av mässan på Växjö Konserthus. Tack för tipset!
Nu har även nytt datum för årets upplaga av Borlänge Öl- & Whiskymässa bekräftats av arrangörerna.