En septemberdag 2010 går jag av naturliga orsaker på muggen. Under besöket ringer det åtskilliga gånger på mobilen som jag konsekvent vägrar svara på. Väl tillbaka på min plats har jag 5 missade samtal på min kontorstelefon. Martin har jagats av Kundservice. Vadan all denna uppståndelse? Har nåt affärskritiskt system gått sönder å det grövsta och behöver akut tillsyn? Nej, chefen står i taxfreeshoppen på Larnaca flygplats på Cypern och undrar vilken flaska whisky han ska investera i. Efter de presenterade alternativen fastnar vi vid Highland Park, en flaska med 25 år på halsen. Nu, flera veckor senare, får vi smaka skörden av vår värdefulla insats.
Highland Park 25
Provad av Daniel och Martin 2010-11-05
Highland Park 25 är buteljerad på 48,1% ABV utan kyl-filtrering. Insidan av den yttre förpackningen, nån slags kartong-låd-hybrid med tygbeklädd cellplastvaddering, skryter med att whiskyn lagrats på sherryfat från Spanien, hela tio gånger dyrare än bourbonfat från staterna.
Doft: Fuktiga russin. Vanilj och honung, den klassiska ljunghonung-referensen som gärna nämns i samma andetag som Highland Park. Något parfymigt blommigt finns här. Samtliga dofter döljer på ett effektivt och imponerande vis alkoholstyrkan.
Smak: Initialt sträv. En Fisherman’s Friend-touch á la Bowmore, men med betydligt nötigare fatkaraktär, spatserar fram över tungan. Den blommiga doften kristalliseras i en smak av rosolja som bidrar till halstablettsreferensen. Smaken växer med antalet smuttar.
Avslut: En len, försiktig rök slåss om uppmärksamheten med ekfatskaraktären som är oerhört tydlig i avslutet. En mustig sherryton håller sig kvar länge.
Betyg: Genom hela spektrumet finns tydliga spår av syrliga och söta druvor från sherryfatet. Whiskyn balanserar precis mitt på gränsen mellan sträv och söt. Emellanåt tror man att den tippar över åt ena sidan, bara för att sekunden senare smidigt landa på alla benen som en katt. Frågan är om fatet ändå inte är lite väl distinkt. Katten har möjligtvis slagsida. En whisky av den här kalibern torde betinga ett högt betyg. Så långt är det ganska lätt att argumentera. Vi blir dock snabbt överens om att betyget dras ner av den överhängande fatkaraktären. Fullkomligt resonabla av 5 torvmossar får denna whisky, även om vi hoppades på toppbetyg.
Helhetsintrycket vi får av denna dram är att det är en oerhört trevlig whisky som bör testas när tillfälle erbjuds. Vi tror att den behöver en djupanalys för att komma till sin rätt. Det kan bli lite för lätt att avfärda den om den bara smakas som hastigast.