Kategorier
Snabbis

Snabb genomgång av två högaktuella whisky och en rökig klassiker

De som läst kommentarerna här på bloggen har kanske redan insett att vi inte haft tid att hinna med att prova så många utgåvor som vi hade önskat. Det står bland annat Port Charlotte PC8, Aberlour A’bunadh, Octomore 4, Glenfiddich Snow Phoenix, Laphroaig Cask Strength och Hazelburn Sauterne Wood på hyllan och väntar på analys. Därför passar vi på att sammanfatta två högaktuella utgåvor och att återbesöka en gammal klassiker i tre intensiva provningar. Håll i hatten!

Port Dundas 20

Port Dundas lanseras på Systembolaget, tillsammans med övriga medlemar i serien Special Releases från Diageo, 1 december. Det är frågan om en exklusiv utgåva single grain whisky. Just den här utgåvan är ett spännande experiment i fatlagring. Port Dundas är först lagrad tre år på refill bourbon (för att uppnå status som whisky). Sedan har whiskyn legat 17 år på tre olika fat, ett nytt amerikanskt fat som gått genom en experimentbodega (sherry), ett europeiskt fat kolat enligt amerikans modell, samt ett first fill ex-bourbonfat. Till slut har whiskyn sammangjutits (gissningsvis i bourbon refill) en, i detta sammanhanget, kortare tid. Port Dundas 20 är tappad vid 58% fatstyrka.

Doft Mörk, mörk, mörk sirap. Sockerrör, nektar. Smält socker. Söt majs. Det är sött, tobak!
Smak Vriden, skruvad, komplex (även i jämförelse med maltwhisky). Något kryddig. Söt. Sherry som inte får grepp om de övriga tonerna och tar bakgrundsprofil. Nästan som en vällagrad rom, fast bättre, mer intrig.
Avslut Härlig beska, åter i tobakens tecken. Väl stött av en uppbackande majssötma.
Betyg Det finns bara ett betyg, fem av fem torvmossar. Mer sådant, tack!

Old Pulteney 21

Old Pulteney 21 är en annan av lanseringarna inför julhandeln i (början av) december. Den här utgåvan från Old Pulteney, som är tappad på den klassiska gränsen för icke kylfiltrerad whisky, 46% alkohol, landar precis under tusenlappen, på 999 kr. Pannorna på Old Pulteney har en stor kondenskula på halsen som dessutom avslutas med en så kallad flat top för högsta möjliga kondens. Det betyder att whisky från Old Pulteney bör hålla en elegant karaktär, även om det delvis är beroende på hur spriten skärs. Old Pukteney 21 är dessutom utnämnd till årets whisky i Jim Murray’s Whisky Bible 2012.

Doft Mjuk, fräsch, polkagris, kanderat äpple, försiktigt av vanilj.
Smak Plommon, äpple, kanel, ingefära, sirap.
Avslut Kryddigt av faten, men balanserat genom en tydlig sockerkandering.
Betyg Vi är inte överens, men samsas över betyget 3,5 av 5 möjliga torvmossar (Daniel 3 och Martin 4).

Caol Ila Natural Cask Strength

Natural Cask Strength är Diageos vis att berätta att whiskyn inte innehåller någon tillsatt sockerkulör och att filtrering skett utan kylning för att bevara så mycket av fettsyror och aromämnen som möjligt. Fatstyrkan på Caol Ila Natural Cask Strength är i vår utgåva 61,3% alkohol.

Doft Sälta, hav, jod. Fuktig rök av vått granris som nästan vill brinna. Svagt av blåmögelost.
Smak Återigen salt, initialt syrlig. Tung aska och vådlig rök. Sotigt. Kanske en hint av lakrits, under det tunga trycket av en rökig, syrlig, halvbesk sötma.
Avslut Beska som snuddar vid lakrits. Fortfarande rökig som en kanon som avlossats, men vägrar sluta pyra.
Betyg Återigen är vi inte överrens till hundra procent, även om vi båda uppskattar denna Caol Ila otroligt. Det blir 4,5 av 5 möjliga torvmossar, 4 från Martin och 5 från Daniel.

Relaterade inlägg:

Ett svar på ”Snabb genomgång av två högaktuella whisky och en rökig klassiker”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *