Kategorier
Smakat

Blommig och estrig Old Pulteney på 40 år

Old Pulteney hör till de destillerier vi inte kan stoltsera med att känna speciellt väl. På pappret borde whisky lagrad i havsnära miljö passa oss som handen i handsken. Faktum är att vi inte lät oss imponeras vid första mötet (med Old Pulteney 21). Antagligen spökade Jim Murrays utnämnande av utgåvan till årets whisky 2012 en aning och satte ribban på helt fel nivå.

Det har blivit dags för analys av en ny utgåva från Old Pulteney. Om den imponerar finns det all anledning att återvänta till någon av de yngre utgåvorna för att utforska destilleriets utbud vidare. Denna gång är det både tillåtet och rimligt att sätta ribban högt. Utgåvan som står på tur är den äldsta whisky Old Pulteney buteljerat. Ålder är förstås inget garanterat framgångsrecept, men väl respektingivande och inte minst spännande.

Old Pulteney 40
Old Pulteney 40

Old Pulteney 40

Provad av Martin 2012-12-16

Utgåvan är begränsad till 493 flaskor, summan av tre spanska sherryfat och ett bourbonfat. Whiskyn är tappad vid 51,3% alkohol, vilket måste antas vara fatstyrka med den åldern i åtanke. Dropparna har vare sig kylfiltrerats eller färgsatts artificiellt, naturlig whisky helt enkelt.

Doft: Kraftfull inledning med hallon och krusbär. Omväxlande gott om fruktestrar som banan, äpple och kanske framförallt apelsin. Romerska bågar? Visst finns hintar av mjölkchoklad bakom de syrliga frukttonerna som för övrigt påminner om tutti frutti. Kanske är det den något högre alkoholhalten som initialt driver estrarna, för efter ett tag lägger de sig en aning och en mjuk sälta träder fram. De annars klassiska influenserna från sherryfat får här en vassare angreppsvinkel och upplevs nästan syntetiska, eller koncentrerade.

Smak: Även här kraftfullt. Sälta och barrskog går kanske inte ihop bildligt, men blandas smidigt i smaklandskapet. Det finns även ett rundare avsnitt att utforska, rosolja, tända stearinljus och valnöt.

Avslut: Rosenblad och eukalyptus ligger kvar som ett mjukt mentholfilter. Det finns även fattoner därunder, bland annat i form av nejlika, pomerans och nyslipat ekgolv. Det hela ebbar ut med en honungslen sötma och mer än en aning av violpastill.

Betyg: Den verkliga styrkan hos Old Pulteney 40 ligger i doftupplevelsen. Det förvånar inte heller det minsta med tanke på den långa lagringstiden på relativt hög andel europeiska ekfat. Även eftersmaken är spännande för den som har tålamod att vänta, för det finns gott om variation längs vägen. Det enda jag egentligen saknar är en fokuspunkt i smakpaletten, att binda samman de många olika uttryck som hittas där. Det blir med marginal 4 av möjliga 5 torvmossar, och ett återbesök hos destilleriet ser troligt ut!

Det kan vara svårt att bedöma och än svårare att värdera whisky, särskilt när ålder är en del av ekvationen. Sist vi funderade kring detta var över en Glenfarclas från 1953, som Old Pulteney 40 i flera avseenden påminner om. Det skulle vara intressant att plotta en graf över fördelningen av upplevelse per krona för utgåvor i olika priskategorier. I väntan på en uttömmande sammanställning är min bestämda åsikt är att det sällan blir avsevärt mer intressant efter första tusenlappen. I fallet ovan landar det rekommenderade priset omkring 16000:- grovt räknat enligt nuvarande växelkurs.

Hur skall vi då förhålla oss till dyrgriparna? Är du samlare eller uppskattar blommigt havsinfluerad single malt sitter du kanske själv på svaret!

Relaterade inlägg:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *