Turen har kommit till en av våra större återkommande bevakningar, den årliga festivalutgåvan från Laphroaig, Islay. Càirdeas är gaeliska och betyder vän. För Laphroaig är det även en serie whisky, speciellt framtagen för besökarna till destilleriets dag under whiskyfestivalen på ön och framförallt för medlemmarna i Friends of Laphroaig. I Sverige har vi även haft turen att få in utgåvorna på hyllan hos Systembolaget sedan ett par år bakåt i tiden.
Här på bloggen har vi provat de båda föregående utgåvorna Laphroaig Càirdeas Ileach Edition och Laphroaig Càirdeas Master Edition, med mycket gott betyg som resultat. Årets utgåva Laphroaig Càirdeas Origin innehåller delar av den whisky som ursprungligen startade serien, ytterligare lagrad på fat, blandat med whisky lagrad på kvartsfat likt Laphroaig Quarter Cask.
Laphroaig Càirdeas Origin
Provad av Martin 2012-08-26
Laphroaig Càirdeas (2012) Origin är buteljerad vid 51,2% alkohol utan kylfiltrering. Tidigare utgåvor har angivit innehåll av karamellfärg, men avsaknaden på etiketten gör att vi får anta att ingen sockerkulör tillsatts. Trots detta är färgen djupare än i de båda tidigare utgåvorna vi har smakat.
Doft: Citrongräs och päron inleder. Strävt rökighet med knorr drar längst kanten av glaset, bara aningen läderton. Krutigt med en hint av salmiak. Bakom den för Laphroaig försiktiga rökridån finns en smörig maltsötma. Riktigt djupt dolt även viol. Efter ett tag ger de sötare elementen med sig, kola och apelsin.
Smak: Först oljig, nästan fet. Sedan en direkt syrlig beska med grovt nötig framtoning, som en blandning av rönnbär och paranöt. Ett tydligt tecken på quarter casks, men inte som vi är vana vid dem. Det finns en sötare del som honung eller sirap nedvriden till svag volym, helt integrerad i de aningen strävare utrycken av enbär.
Avslut: Nötigt beskt och förvånandsvärt tunn känsla av äppeljuice. Det drar fortfarande lite i kinderna medan jag funderar på om det inte finns rester av något sötare, kanske violpastill.
Betyg: Årets upplaga av Càirdeas är trots sin höga alkoholhalt och med ett brett doft- och smakspektrum varken direkt eller övertydlig i sin kommunikation. Det tar lite tid att lära känna de uttryck som whiskyn ger. Jämfört med de tidigare utgåvorna blir det därmed svårt att säga att alla förväntningar är uppnådda. Framförallt känns det som att det finns potential för heta, söta och kraftfulla utryck som inte riktigt får blomma ut bakom väggen av kvartsfat. Det blir ändå ett bra betyg, av 5 torvmossar för en inte alls ointressant utgåva.
Ungefär samma tankar gick genom huvudet när vi provade Laphroaig Triple Wood, även den delvis bestående av whisky lagrad på kvartsfat. Min åsikt står därmed fast; Quarter Casks bör inte blandas med andra fat, oavsett hur fantastiska de är på egen hand!
6 svar på ”Laphroaig Càirdeas ursprung med kvartsfat”
Inte blanda Quarter Casks med något annat…!?
Tycker personligen att en 10 Years (nr 571) blandad med Quarter Cask (10497) i lika delar blir riktigt kalas…
Det vill säga bättre än båda var för sig…
Men jag har väl bara ”noll koll”…?
Spännande! Vad tycker du då om Laphroaig Cairdeas Origin och Laphroaig Triple wood?
Triple Wood tycker jag är riktigt trevlig/god, har en oöppnad 70cl till kvar…
Dock föredrar jag PX:n, sänkt en liter och har en till oöppnad på lut…
Även en av förra årets 18 Years och Cask Strength Batch 003 = 55.3% oöppnade…
Càirdeas 2008 (Den i grön flaska) är upp njuten…
Càirdeas Ileach Edition var nog bättre men har inte testat dem mot varandra för 08:an var helt enkelt uppdrucken vid det laget…
Master Edition har jag aldrig stött på någon gång…
Origin har jag inte köpt ännu och är faktiskt tveksam till att göra det…
Verkar inte vara värd pengarna…?
Tror nog att jag lägger mina doolars på årets 18 Years (nr 473) istället…
Mycket Laphroaig blir det…
Men även många olika varianter utav Ardbeg, Lagavulin, Caol Ila, Talisker…
Är aldrig omöjlig, dvs har sänkt 4 Aberlour a’bunadh ur olika batcher t ex…
Plus givetvis ursinniga mängder utav Malt Whisky från andra Skotska destillerier…
Man ska undvika att dö nyfiken är min devis… 🙂
Laphroaig 18 är riktigt fin, men jag skulle inte hoppas för mycket på att den skiljer sig från det du köpte i fjol. Vi fick precis bekräftat att det är frågan om samma utgåva.
Jaha okej…
Då får det väl bli en liten Origin i alla fall innan det tar slut…
Hjärtligt tack för den synnerligen väsentliga informationen…
18 Years är ju som sagt en riktig goding men det kan ju vara roligt att provtesta något nytt…
Om du uppskattar Laphroaig och är ute efter en ny upplevelse så tror jag nog att det är ett intressantare alternativ för dig. Man skall dock aldrig vara för säker på sin sak, för oavsett hur konsekventa de är, kan det säkert variera något mellan olika buteljeringar inom samma utgåva.