Jag sitter och knackar Ruby-kod till en kundinstallation av ett hemsnickrat CMS, då kan det passa med något subtilt som inte kräver uppmärksamhet. I glaset finns Scapa the Orcadian från Orkney. Scapa regionsklassificeras som en ö-whisky. Whisky från öarna är ofta rökig, som Highland Park (också) från Orkney, Talisker från Isle of Skye och Jura från isle of Jura (för att inte tala om de flesta whisky från Islay, som har så många destillerier att ön räknas som en egen region). Det finns också mindre rökiga ö-wisky, som till exempel den oljiga Arran från Isle of Arran och speciellt Scapa som använder sig av helt orökt malt.
Scapa the Orcadian 16
The Orcadian buteljeras spädd till en alkoholhalt på 40%, det betyderatt den troligen är kylfiltrerad, eftersom få buteljerar icke kylfiltrerad whisky under 46%, då de enklare fäller ut oljiga föreningar som kan få whiskyn att se oren ut.
Doft: Whiskyn är guldfärgad och doftar försiktigt av blommor, nektar och aningen av ekfat.
Smak: Precis som den rökigare storebror Highland Park från samma ö smakar det tydligt av ljung. I the Orcadian ger ljungen ett mjukt oljigt uttryck som påminner om en dag i solen på en promenad längs skogskanten någonstans i Småland eller Västergötland.
Avslut: Mjukt avrundat. Med en liten fatknorr försvinner den ut i honungssötma.
Betyg: Orcadian passar bra som statist, men knappast som huvudroll i sammanhanget. Det blir ett medelbetyg på tre av fem torvmossar. Rekommenderas till en bra bok du inte kan eller vill slita dig från, eller till ett stycke abstrakt Ruby-kod att klura på en stund.
9 svar på ”Scapa ’the’ Orcadian 16 years”
Den har jag kikat på några ggr då jag tycker mycket om grannen HP, men aldrig köpt den. Kanske lika bra det, då jag tycker det verkar jobbigt att behöva lära mig abstrakt Ruby-kod. 🙂
Highland Park är nog att föredra för de flesta i Sverige. Det är egentligen bara Orkney och ljungen de har gemensamt, men som sagt för den som uppskattar en whisky till en god bok…
Scapa ligger i malpåse sedan 1994 och säljer ut whiskyn de har tills faten tar slut. Nu är man uppe på 16 år och kan vara skoj att ha i samlingarna. År 2003 gick ägarna ut med att de återigen skall börja att producera Whisky. Två år senare var destileriet renoverat och i full drift. Det är då man kanske skall köpa, när de säljer första omgången? ”För Kilchoman Inaugural Release kostade bara 599 kr på systembolaget och går nu av för 3000 kr ute i Europa”
Kul att det finns fler som brinner för vårt specialintresse. Tack för den här mycket intressanta kommentaren!
Ingen eld utan rök! Skall sprida denna sida som rökringar ur whiskyglaset.
För att fira att sommaren började redan i april, så beställde jag denna Scapa. Har länge tvekat på att köpa den, för den 14 åriga har fått väldigt fina betyg.
Trolig anledning till att den 16 åriga blivit mildare är att de två sista åren låg de i nya amerikanska ekfat.
Men ett måste för att få min ö-samling komplett!
Har du provat den 14-åriga?
Scapa 16 är visserligen värd att prova, men jag skulle inte köpt flaskan om jag först haft möjlighet att prova den på annat vis. Berätta gärna vad du tycker om den här milda whiskyn när du hunnit öppna flaskan!
Har inte själv provat 14 åringen, men andra i min omgivning har det.
De säger 16 åringen är en besvikelse och att den är en helt annan whisky än föregångaren.
Jag lägger stor vikt på att min ö-samling ärdirekt från destilleriet och inte från privata butaljerare.
Därför får denna whisky bli ett litet ”snedsteg” men tycker ändå att köpet känns bra.
Saknar nu bara Highland Park och Kilchoman…. de kommer att kompensera Scapa köpet.
Nu har jag smakat Scapa och det är som ni skriver. Tre torvmossar är max vad den kan få. Den jag smakade på saknade sötma i slutet utan hade en mer vass avslutning. Ganska så mycket ek och torrhet som stannade kvar.
Lite för vass på tungan, för att njuta av de mjuka smakerna som gömdes i bakgrunden.
Börjar nästan undra alla buteljer kommer från samma blandning av fat?