Så var det dags för finalen i nedräkningen till december månad. Den maltwhisky som lanseras i början av nästa vecka tävlar gissningsvis om utrymme på olika önskelistor. Det struntar vi i, och tittar i backspegeln istället! Följande flaska fick svärfar hämta hem, eftersom jag var på vift i samband med att den ställdes ut på hyllorna. Näst sista flaskan i den butiken, närmare bestämt. Det tackar jag för, Bosse!
Laphroaig Cairdeas 2013 Port Wood Edition
Provad av Martin 2013-11-29
Laphroaig Cairdeas, är namnet på en årlig buteljering som sätts ihop för destilleriets egen dag på Feis Ile, en musik och whiskyfestival på Islay. Årets buteljering 2013 är en fatförädling i portvinsfat, underförstått efter huvudsaklig lagring på bourbonfat. Hur lång tid whiskyn spenderat i respektive fattyp framgår inte. Utgåvan är buteljerad vid 51,3% alkohol, fatstyrka. Det kan noteras att apostrofen i Càirdeas fimpats till fördel för alla internationella tangentbord.
Doft: Nyponte värmer upp mitt doftlandskap. Röda vinbär. Efter en djupare sniff i flera steg, kolanappar, sirap och nötkräm. Nypon är ändå det uttryck som består, nu som nyponsoppa, betydligt tjockare, som gjord på för mycket pulver. Att det borde finnas en stor rökmaskin därunder är helt maskerat, men en tydlig sälta når fram och även en viss torrhet. Jordgubbar i sockerlag!
Smak: Läder och knäck mjuknar och blommar ut med röda bär. Hallon, bigarråer och härligt små bittra plommon. Beroende på hur whiskyn ligger över tungan lyser olika mycket syrlighet igenom, vilket varierar uttrycket mellan sötma och bitterhet i täta omgångar.
Avslut: Plommon och läder. Känslan av att något ligger och pyr efter att ha blivit släckt med portvin (som för övrigt måste varit både nära till hands och ett billigt alternativ). Det är så nära den förväntat överdådiga torvupplevelsen utgåvan någonsin kommer verkar det. De sträva ektonerna sitter fast i en fet seg sörja av tung sötma och vill inte bli räddade. Blodapelsin. Bittra druvskal. Utandningen släpper faktiskt ut en eller annan torvpust, tro det eller ej!
Betyg: Laphroaig Cairdeas Port Wood Edition är nektar med whiskykaraktär. De pompösa vindragen från ett stort tungt vin har elegant lindat in en torvbest på ett vis som plockat bort både tänder och klor. Musklerna finns kvar i form av textur, men inga dödliga vapen. Övertygelsen är nästintill komplett, men visst barkar det åt av 5 torvmossar.
Det är sällan jag blir helt förvånad över Laphroaig, men med tanke på utgåvans namn borde förväntningarna varit närmre resultatet. Jag skulle nog säga att whiskyn spenderat den bättre tiden av sin lagring på feta portvinsfat. På det hela taget finns det i Laphroaig Cairdeas Port Wood flera likheter med Bowmore Laimrig, speciellt i eftersmaken vars olika element kombinerat ger en viss känsla av halstablett, något som är signum för Bowmore.